Ljus, rymd och rejäla material står i fokus på Kronängsskolan i Vaxholm. Vi pratade med Mattias Palme, ansvarig arkitekt från LLP Arkitektkontor, om visioner, material och en hållbar studiemiljö.

Vilka visioner hade ni när ni gjorde Kronängsskolan?
– Visionen vi hade gällde både skolan som publik byggnad/samlingspunkt för Vaxholm, och de pedagogiska förutsättningarna. För lärmiljöerna hoppades vi kunna hitta en utformning som gav ett svar på rådande förväntningar på en skola och samtidigt gav tillräcklig flexibilitet och generalitet för att medge alternativa användningssätt, även möjlighet för anpassning och mindre ombyggnad. Vi såg framför oss optimala förutsättningar för dagsljus och en rumslig organisation för överblickbarhet och kompletterande undervisningsformer till klassrumsundervisningen med möjlighet till individuell anpassning.

Hur resonerade ni i valet av material, både till interiör och exteriör?
– Vi ville ge exteriören en värme och materialverkan som också kunde fungera platsbildande för den samlande skolgården i sydväst. De gula och gulröda tegelstenarna, med den lite oregelbundna textur som flatsidan av tegelstenarna har, står fint mot glasytorna i fönsterbanden och det genomfärgade glaset i soltaken mot väster. För interiören ville vi ha en färgsättning med varmgult för gemensamma delar och klara pastelltoner för de olika enheterna som vi hoppades skulle ligga ungdomarna nära. De klara färgerna återkommer också studietorgens heltäckningsmattor. I övrigt är färgsättningen ganska återhållen med generellt vita väggar och grå golv och dörrar. Trä finns i de sittvänliga fönsterbänkarna i ek och som väggbeklädnad i aulan.

Skolan har många och stora fönster, hur resonerade ni kring ljuset?
– Dagsljus är den enda enskilda faktor i den fysiska miljön som vetenskapligt kan beläggas med positiv inverkan på studieresultat och elevhälsa. Samtidigt ger djupa klassrum bättre möjlighet att åstadkomma överblickbarhet mot grupprum och studietorg utan att försämra själva klassrummets funktion. De stora fönsterpartierna krävs för att upprätthålla dagljusnivåerna i djupa rummen samtidigt som de blir rimliga för energibalansen genom att det ganska stora husdjupet. Sedan har stor möda ägnats åt att reglera solinfallet och undvika för stora solvärmelaster. I arbetsrum finns möjlighet till individuell anpassning.

På vilket sätt kan en skolbyggnad bidra till en behagligare studiemiljö?
– En studiemiljö utformas för en grupp och samspel inom en grupp som består av individer med väldigt olika resurser och behov. En skolbyggnad behöver ge en rumslig struktur för undervisning i olika gruppstorlekar och arbete, eller aktiv inlärning under olika betingelser. Samtidigt behöver det finnas möjlighet till överblickbarhet och någon mån av social kontroll för att undvika sociala missförhållanden, mobbing och skadegörelse. Möjlighet till individuell anpassning och förändring är också viktigt för en behaglig studiemiljö. Därutöver utgörs ju studiemiljön av den helhet som omger eleven under skoldagen och liksom för arkitektur i allmänhet består denna av ett sammanhang, utemiljö, organisation, rörelse, rum, material, dagsljus, utblickar mm.

Vilka skolbyggnader är inspirerande i sin arkitektur?
Skola i Leutschenbach av Christian Kerez

Skola i Im Birch, Zurich av Peter Märkli

Munkegårdsskolan av Arne Jakobsen

Vilka utmaningar anser ni att framtidens fysiska skolmiljö står inför?
1. Avvägningen mellan dagsljus och energieffektivitet, två angelägna målsättningar som lätt motarbetar varandra.

2. Digitaliseringen; kommer att fortsätta förändra skolmiljön osäkert hur.

3. Lösningar för att inkludera barn med Neuro psykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i skolmiljö optimal för alla.

4. Skolan som publik byggnad, mötesplats och resurs i lokalsamhället, en möjlighet för strategiskt agerande kommuner.

Läs mer om Kronängsskolan här.