”Studentbostäder utöver det vanliga”, skriver Tomas Lauri om förvandlingen av S:t Görans gymnasium till studentbostäder. Bakom arbetet står Södergruppen Arkitekter och AIX Arkitekter.  

Staffan Gezelius har varit ansvarig för den arkitektoniska gestaltningen och Sven Ahlenius för ombyggnad och restaurering. 

Varifrån fick ni idéer till ombyggnationen, från skola till studentlägenheter?

Staffan Gezelius: Sommaren 2011 fick vi uppdraget från Svenska Bostäder att omvandla S:t Görans gymnasium från skola till studentbostäder. Skolan hade då stått tom i många år och försök att renovera skolbyggnaden visade sig alltför kostsamt för att kunna täckas av fortsatt skolverksamhet.

Grunden för vårt arbete låg i mötet med byggnaden, i att söka balansen mellan bevarande och nyskapande, som exempelvis att ta tillvara dess kvaliteter så som stor takhöjd, rik fenestrering och materialitet och samtidigt försöka bemästra de utmaningar som kommer med ett stort husdjup, en rytmiserad fasad och små enkelsidiga lägenheter.

Sven Ahlenius: Vi hade tidigare hjälpt förra ägaren med skisser för att återställa byggnaden till skola men det visade sig både svårt och dyrt. Därför blev vi väldigt glada över att byggnaden återigen skulle fyllas med studenter och få ett nytt liv efter att ha stått tom och delvis vandaliserats.

Vilka utmaningar såg ni med projektet?

Staffan Gezelius: Hur förhålla sig till en byggnad med så hög arkitektoniskt verkshöjd och historisk betydelse och samtidigt i delar omforma den radikalt.

Hur finna en balans mellan de delar som sparas och restaureras och de delar som fylls med nytt innehåll. Hur tillmötesgå stadens och beställarens önskemål och samtidigt balansera antikvariska hänsyn, krav på ny teknik och arkitektonisk vilja.

Kv Vallgossens arkitektur är trots sin ibland grova karaktär en detaljrik arkitektur med små eller inga toleranser. Dimensioner, detaljer och ärligt redovisade material ställer höga krav på renovering och tillägg. Hur finna material och en detaljering som kan spela mot det?

Sven Ahlenius: Vi kom in som entreprenörens arkitekt i en totalentreprenad. Utmaningen var en kombination av projektets storlek, tidplanen, byggnadens kulturhistoriska klassning, entreprenadformen och vår ambition att göra det enkla, hållbara och självklara.

Och vilka möjligheter?

Staffan Gezelius: Byggnadens generella uppbyggnad med pelardäckstomme lämpade sig väl att transformeras från skola till bostäder. Den generösa takhöjden har möjliggjort loftlösningar i nästan samtliga lägenheter och den rikt uppglasade fasaden har gett ljusa lägenheter.

Den sparade gymnastiksalen, den stora takterrassen, entréhallen och de före detta elevhallarna som nu är uppehållsrum ger förhoppningsvis möjlighet till ett socialt rikare boende.

Sven Ahlenius: Vallgossen är en unik byggnad i sitt slag och vi ville att byggnaden skulle få nytt hållbart liv. Varje del av byggnaden skulle få ett innehåll och bli livskraftigt. Vi ville inte göra något museum. De ursprungliga delarna blir använda och en stor kvalitet i det nya sammanhanget.

Vilka visioner har ni haft och arbetat mot?

Staffan Gezelius: Att skapa vackra och ändamålsenliga bostäder, förskolor och (förhoppningsvis i framtiden) restauranger och butiker. Nya funktioner som samspelar med den ursprungliga byggnadens rika rumslighet. Att genom att fylla byggnaden med nytt innehåll kunna bevara och återställa de svårslagna arkitektoniska och byggnadshistoriska kvalitéer som byggnaden rymmer, men som vi var på väg att mista.

Sven Ahlenius: Att utföra det enkla och självklara. Att visa respekt för byggnadens ursprung men samtidigt acceptera att det vi lägger till skapar ett nytt sammanhang som skall fungera både för sinnet och praktiskt.