Fasad mot sydöst med konstnären Rebecka Bebben Anderssons bildverk ”Rökning förbjuden”. Foto: Anders Fredriksén

”Dessa skolor är något utöver det vanliga”

Nya Långbrodalsskolan är en tillbyggnad till en äldre skolbyggnad. Hedda Arlid ser likheter med det tidiga 1900-talets folkskoleambitioner.

Om Sverige genom tiderna har haft eror av olika höga ambitioner för skolbyggnader, så representerar Långbrodalsskolan, mitt i villanmattan i söderort i Stockholm, en av guldåldrarna. Skolan är från 1915 och ritad som typhus av Georg A Nilsson. Stilmässigt råder en klassicism som gör blinkningar till nationalromantiken och formen präglas av ett markant klocktorn och branta takfall. På behörigt avstånd från den äldre skolbyggnaden har en ny huskaraktär uppförts med samma branta takfall. Den befintliga detaljplanen har varit styrande för utformandet och viss rivning av tidigare tillbyggda paviljonger har förekommit. Tillbyggnaden håller samma avstånd från gatan som den gamla skolan och kilar på baksidan in sig i terrängen invid berget som skiljer skolgården från angränsande bostadsträdgårdar. Mellan den äldre slammade tegelbyggnaden och den nya platsbyggda har ett litet kraftfält mellan då och nu bildats där de tydliga kontrasterna i material och känsla råder.

Tillbyggnadens hudliknande utsida består av ett mönster av bandtäckt titanzinkplåt. Plåten, som är en standardplåt kapad i tre olika bredder för minimerat spill, repeteras över både det 45 grader branta taket med dubbelfals samt över fasaden med enkelfals. Tankarna går till en lada med brädverk av ömsom breda och smala plankor. De höga falsarna kastar små skuggor och ett rytmiskt ljusspel utspelar sig från mark till nock där en gråskala råder. Detaljeringen är omsorgsfullt utformad och den kuperade gården med olika höjder gör att betraktaren kan se på dem på nära håll. Fönsterkuporna med samma form som huset blickar ut mot omgivningarna. Fönstren på långsidorna livar med fasaden medan de på kortsidorna omgärdas av en utskjutande nisch för solavskärmning. De skiftande fönsterlägena återfinns på den äldre skolan som växelvis har indragna fönster i en djup vägg, och växelvis livande.

Skolans entré mot gatan som markeras med en uppglasad utskjutande gavel. Foto: Anders Fredriksén

Två av gavlarna har täckts med konstnären Rebecka Bebben Anderssons bildverk Rökning förbjuden på ljusa betongelement. Motivet är tillkommet efter en arbetsprocess med ett heldagsskissande på plats på skolgården med barnens lek och inspel som inspiration. Titeln syftar på en cigarett som arbetats bort från motivet i processen. Trots avsaknad av kulörer finns det en lekfullhet i bildvärlden,  med djur och snirkliga former, som kontrasterar mot den mer geometriska arkitekturen. Det är inte utan att en saknar motiven lite på den gavel som är kal, men en solig dag står den utskjutande nischen runt fönstren i stället för långa slagskuggor över den släta betongen.

Skolhuset är begränsat till två våningar i höjd med inredd vind där bland annat ett rörelserum (mindre gymnastikhall) är inrymt med ett naturligt ljusinsläpp och öppet upp till nock. Planlösningen är organiserad kring hemvister där lugnare aktiviteter med koncentrationsbehov i största möjliga mån är orienterade mot gatusidan i norr, medan lekfullare aktiva miljöer är förlagda mot baksidan i söder. Interiören kommunicerar samtid men det finns referenser till den äldre skolans materialpalett – kalksten, målade pinnräcken och ljusa träslag.

Rörelserum på plan 3, öppet till taknock med asymmetriskt placerade takfönster. Foto: Anders Fredriksén

Husets form ger olika uterum i skilda väderstreck, något som ur både lek- och undervisningsperspektiv kan ge en intressant variation. Ur pedagogperspektiv är det möjligen svårt att överblicka gården, men byggnadens generösa fönster gör att alla sidor i alla fall har ögon på sig.

Detta är ett exempel på en arkitektur som är både stram och lite folklig. Bland det mest lyckade är placeringen i terrängen, där stenkullen i stor utsträckning har sparats för att minska åverkan på omgivningen och tillhandahålla en varierad lekmiljö. Även byggnadssiluetten som korrelerar till både omgivande bebyggelseskala och den äldre skolbyggnaden känns väl avvägd. Den typ av rumslig flexibilitet som projektet vill erbjuda pedagogerna i relation till en hastig utveckling av undervisningsbehov, i sin tur i relation till exempelvis digitalisering, ser inte orimlig ut, men den får av skolpersonal utvärderas noggrannare med hänseende till koncentrationsbehov och inlärning.

Barnen kallar Nilssons gamla skola för Slottet och den nya för Palatset, även om Slottet och Draken är något som dyker upp i mitt huvud. Oavsett vilket som är mest riktigt visar barnens ordval att dessa skolor är något utöver det vanliga. Och om skolbyggnaden kan ses som en temperaturmätare för samhällsklimatet, så satsade vi enormt på folkskolor som ”offentlig lyx” under tidigt 1900-tal. Kanske är vi mitt i en uppgång för kvalitativa utbildningsrum.

Gavelfasad med konstnärlig utsmyckning och dörr från utrymningstrapphus. Foto: Anders Fredriksén

FAKTA
Långbrodalsskolan, Stockholm

Projektets namn: Långbrodalsskolan Adress: Sländvägen 1, Älvsjö Arkitekt: NIRAS Arkitekter, UA Pernilla Fjellestad, Tomas Skoglund, Irene Westman, Joanna Oleksak, Johanna Cotfas,Martin Kjerrulf, Steven Müdd, Dorota Walus, Ami Holmgren, Malin Westin, Otto Enberg, Svante Wagenius, Hanna Palavicini, Malin Laakso, Ulrika Tjernström, Ulf Edgren Landskapsarkitekt: Cedervall Arkitekter, Ewa-Lotta Wolkert Konstnärlig utsmyckning: Rebecca ”Bebben” Andersson Byggherre: SISAB, projektansvarig Anders Lööf Projektledning: WSP, Charlotta Wretstam projektledare, Karin Alvarsson projekteringsledare, Asarhadon Adam byggledare Entreprenadform: Utförandeentreprenad Byggnadsentreprenör: Bygga R1 AB Bruttoarea, kvm: 4 430 kvm Entreprenadkostnad: 110 Mkr Projektkostnad: 149 Mkr Byggnadsår: 2015–2017.

Arkitekten beskriver: Den nybyggda Långbrodalsskolan är en arkitektonisk årsring på platsen. Byggnaden relaterar till den nästan 100 år äldreskolan, till platsen och området samtidigt som den är en fristående skola från i dag.

Byggnaden disponeras utifrån dagens undervisningsmetoder och från behovet av en god arbets- och studiemiljö. Viktiga arkitektoniska element är solföringen, materialval, platsens förutsättningar och hållbarhet. Hållbarhet ses i vid bemärkelse och innefattar ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

De konceptuella formelementen utgörs av byggnadens tvärsnitt och långsidesfasadernas utformning. Byggnadens tvärsnitt är delvis ett resultat av stadsplanens förutsättningar. Fasadernas titanzinkplåt, vars falser går obrutet från mark till nock, sveper som en hud kring byggnadsvolymens längd och är en blinkning till träfasaderna i området.

Den nya skolbyggnaden är modern och framåtblickande på samma sätt som synen på elevens utveckling och framåtanda är en del av skolans värdegrund. Byggnaden förmedlar detta synsätt genom tydliga kontraster mellan nytt och gammalt. Det moderna och framåtblickande uttrycks genom fasadens titanzinkplåt och dess detaljering. Interiört sker det genom att pedagogiken och dess behov av flexibla lokaler har påverkat den rumsliga organisationen.

Teamet hos oss på NIRAS Arkitekter har arbetat med att skapa en balanserad och estetisk miljö, med omsorgsfullt formgivna proportioner och kombination av färger och klassiskt hållbara material. Mot norrsidans milda ljus och den tysta villabebyggelsen finns rum för koncentration. Mot södersidans skolgård finns energifyllda rum för aktivitet.

En nybyggd skola manifesterar  fysiskt det vi vuxna menar med att vi prioriterar barnen och deras utbildning. Skolan är den tredje pedagogen och den fysiska förutsättningen för pedagogernas arbete och forskningen visar att arkitekturen påverkar utbildningskvaliteten.

Om vi som erfarna skolarkitekter, med en kombination av gestaltning, goda funktioner och omsorg om detaljer kan bidra till ökat välmående och studiero, har vi nått långt i vår strävan att bygga hållbart. Hållbart inre och yttre. Hållbart över tid.
Niras Arkitekter

 

Annons:

Mer innehåll om ämnet