Återanvända material – en pusselbit i hållbart byggande
Bostadsarkitekturen måste ta större hänsyn till klimatutmaningarna. Dagens resursslöseri håller inte för framtiden, skriver Annica Kvint.
I ett nyhetsinslag i danska TV-avisen den 1 september besöker näringsminister Rasmus Jarlov Köpenhamnsförorten Ørestad. Framför det unga arkitektkontoret Lendagers radhusområde, helt tillverkat av återanvända byggmaterial, säger han:
”I Danmark kommer vi att prioritera företag som bygger så här. Vi kan inte fortsätta slösa med resurser. Det är dåligt för miljön och blir därför dyrt i längden.” Jag tror knappt mina ögon. Är det här verkligen på riktigt? Så olika ser den danska och den svenska verkligheten ut när det gäller regleringar kring byggmaterial.
Bostäder byggda med återanvända material är självklart ingen garanti för ett bra boende. Men det är definitivt en pusselbit i det miljonbitspussel som bildar ett framtida hållbart bostadsbyggande. Samma dag som jag skriver det här släpper FN:s klimatorgan IPCC en ny rapport om klimatförändringar och några timmar senare annonseras att William D. Nordhaus får dela Nobelpriset i ekonomi för sitt sätt att integrera klimatförändringar i ekonomiska modeller.
I det här numret av Arkitektur tittar vi därför närmare på bostadsmiljöer inte minst ur hållbarhetssynpunkt. Wingårdhs, Stadstudio och Sweco har alla sina sätt att tolka begreppet, precis som Lendager, vars aktuella utställning på Vandalorum recenseras.
I Piteå kommun hann man, innan ny lagstiftning trädde i kraft 2015, dedikera ett helt bostadsområde åt ekologiskt byggande. Här har Maria Block bidragit med fyra flerbostadshus, som sett ur ett hållbarhetsperspektiv är snudd på unika i Sverige.
Dan Hallemar synar den hyllade ”Örebromodellen” i sömmarna. Leder den till hållbar stadsutveckling?
Sasha Cisar bidrar med en inblick från Schweiz, och i en essä om den hantverksvurm som åter nått arkitekturen efterlyser Rasmus Wærn ett nytt, mer materialfokuserat sätt att definiera arkitektur. Dags, menar han, att välkomna en tid då det syns att ”byggnader, liksom allt annat kapital, är ackumulerat arbete”.