Att det ösregnar i våra städer är en öppning för ny gestaltning. Landskapsarkitekten Karin Andersson pratar dagvatten som designfråga med fyra kollegor.

Projekt: Regnlekplatsen, Göteborg
Arkitekt: 02 Landskap
My Lekberg Hellström om arkitekturinnovationer för plaskande barn.

Mycket verkar vara specialbyggt, hur gick utformningen av regnlekplatsen till?
– Vi arbetade tillsammans med konstnärerna Annika Oskarsson och Thomas Nordström, vilket var väldigt roligt. Vi skickade många skisser fram och tillbaka och var inte alltid eniga, men det var fruktbart. Konstnärerna har byggt många av strukturerna vilket gör dem unika för platsen.

Hur har er regnlekplats tagits emot?
– Vattenleken på lekplatsen är inte jätte
spektakulär, men ändå väldigt populär. Det är roligt att se att de få inslagen räcker väldigt långt. Det finns en föräldraförening med boende som har ett litet hus med lekredskap, hinkar och spadar, som man kan låna.

Vad finns här för vattenlek?
– De stora bladtaken, inspirerade av näckrosor, samlar upp vatten som rinner från det högsta taket till det lägsta och vidare ned till ett bakbord där man kan leka med geggamoja. Markbeläggningen är inspirerad av droppar på en fönsterruta, som gjutna 
gropar i marken. De samlar vatten som leds mellan dem, så att det fördröjs innan det 
rinner ned i en brunn.

Mötte ni några svårigheter i projektet?
– I våra första skisser hade vi med vattenlek som knöt an till Näckrosdammen, men vi fick inte inkorporera den i gestaltningen, eftersom det vattnet anses hälsofarligt. 
Av samma anledning kan man inte heller samla upp vatten som blir stående. Men 
barnen hämtar ju vatten i dammen ändå och det finns en dricksvattenpost. Så det blir faktiskt vattenlek även när det inte regnar.

Projekt: Dagvattenparken, Malmö
Arkitekt: Malmö stad
Edit Stormwalther om en dagvattenlösning som ger pulkabacke på köpet.

Vad är en dagvattenpark?
– Dagvattenparken har fokus på sin funktion, den är ett stort magasin som kan ta emot upp till 6 600 kubikmeter vatten, alltså nästan sju miljoner liter, vid ett 50-årsregn.

Hur går det till i en så platt stad som Malmö?
– Parken är formad som en stor skål med nivåskillnader på fyra, fem meter. Vid skyfall tar vattnet upp en stor del av den ytan. Massorna som blivit över har lagts 
i kanterna vilket gör parken mer rumslig och har gett positiva sidoeffekter som pulkabackar och sydslänter att sola i.

Hur har ni tänkt kring valet av växter?
– Vi testar exotiska trädslag som vi tror tål förutsättningarna både nu och i framtiden. Här finns en mångfald av arter som skapar en robust vegetation: om en art inte klarar sig kan en annan ta över. I de torkutsatta delarna står serbgranar och nedåt skålen mer storbladiga och lövfällande träd som flodbjörk, katsura och sumpcypress, med en gradient däremellan. Platsen var väldigt utsatt för blåst vid anläggningen, den låg i princip på en åker. För att hjälpa växterna att etablera sig anlade vi amträdsvegetation, vi planterade små plantor tillsammans med italiensk al som både skyddar och stressar övrig vegetation att växa snabbare.

Är det alltid vatten i dammen?
– Ja, den är faktiskt primärt till för det lilla fridlysta groddjuret mindre vattensalamander som tidigare levde i en tillfällig dagvattendamm precis intill.

Projekt: Elsa Eschelssons park, Uppsala
Arkitekt: Karavan
Kristina Ehrstedt om att rita en pedagogiskt översvämningsvänlig park i en ny stadsdel.

Regnparken i Rosendal har en speciell form, lite kantig och skev?
– Det var en rätt svår tomt att arbeta med, avlång med en smal midja. Det gav formen på parken, som har tre delar. Den stora dammen är alltid vattenfylld och ramas in av strikta stödmurar, långa bryggor och en växtklädd slänt. På ena sidan finns en liten grön parkyta för picknick och bollspel och på andra sidan en hårdgjord aktivitetsyta för bland annat skate och basket. Vid 10-årsregn fylls aktivitetsytan med vatten, svämmar över till dammen och slutligen till den gröna delen.

Vilken var den största utmaningen för er i projektet?
– Att få plats med den önskade volymen vatten på den här ytan. Den är egentligen för liten. Vi blev tvungna att använda stödmurar av betong, vilket vi helst vill undvika med tanke på miljön. För att det ändå skulle rymmas en park gjorde vi en kombination av aktivitetsyta och regnmagasin, med ett tätt underlag som kan hålla ett 10-årsregn och samtidigt fungera för sport.

Parken har också pedagogiska inslag om regn, kan du berätta om det?
– Vi ville synliggöra vattnets fluktuationer, bland annat genom målade markeringar i aktivitetsytan som visar vattenståndet så att folk ska kunna förstå vad som händer 
i en stad när det regnar. Att det snabbt kan komma väldigt mycket vatten. Det är också därför vi kallar det för en regnpark.

Projekt: Råby sjöpark, Lund
Arkitekt: WSP och Lunds kommun
Rebecca Deutsch och Anna Peetre om att balansera urbana och rurala uttryck i Lunds största damm.

Det är ett tag sedan Råby sjöpark anlades. Hur ser det ut här i dag?
– Det är inte längre lika strikt. Ängsfloran har fått växa till sig och läplanteringarna har blivit vildare. Det är en plats väldigt tätt inpå bebyggelse som skapar lugn och ro och en känsla av att man är ute i naturen, även om allt är anlagt.

Var kommer vattnet ifrån?
– Tidigare var här bara åker men vid exploateringen anlades flera mindre vattendrag som samlas i sjön.

Var biologisk mångfald en viktig fråga redan från början?
– Det kommer lite gratis vid en sådan här plats, bland annat är fågellivet rikare nu. Många olika delar ger många olika habitat, slänterna mot vattnet möjliggör ett brett växtval, likaså ängsmarken och läplanteringarna med inhemska växter som bryter av det öppna landskapet.

Berätta om gestaltningskonceptet.
– Att gå från det urbana till det rurala. 
Det urbana accentueras genom en strikt kaj i norra kanten av sjön. Sittgradänger ned mot vattnet med sydvända sittplatser ger ett fint avslut på det nya bostadsområdet, med utsikt över ett rofyllt landskap med betande djur. Det är Lunds största dagvattendamm men parken har också fått en trivsam storlek.

Hur fick ni till ett bra flöde i dammen?
– Det var inte helt lätt. Vi fick anlägga små öar som gör att vattnet tar en extra runda och verkligen rör sig genom hela dammen.

Karin Andersson är landskapsarkitekt