Foto: Rickard Westman.

Det gemensamma intressets stad

De senaste tjugo åren har fastighetsägarnas idé om vad staden ska vara kommit att bli den gemensamma idén. Det offentliga utgör inte längre den nödvändiga motvikten, skriver Dan Hallemar i nya numret av Arkitektur.

När man läser reportagen från Göteborg och Stockholm i det här numret är en sak slående. Att stadens – alltså det offentligas – intressen sammanfaller med fastighetsägarnas.

När jag frågar Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer om fastighetsägarnas roll i förändringarna av Stockholms city svarar hon: ”I dag är det vanligt att fastighetsägarna genomför tävlingar och parallella uppdrag där flera olika strategier prövas. Vad kan man uppnå med befintlig bebyggelse, ombyggnad eller nytillskott? Hur integreras stadsmiljön bäst? Poängen är att gemensamt med förslagsställarna löpande ta fram bra beslutsunderlag i relation till helheten.” Man tar fram förslag gemensamt. 

Men är inte deras intressen ofta motstridiga?

I boken Stad till salu. Makten i stadskärnan och det offentliga rummet, som kommer på Daidalos i höst, skriver Catharina Thörn, Mats Franzén och Nils Hertting bland annat om en intresseförskjutning mellan 1983 och 1997 i Göteborg. Genom att läsa den omfattande Cityundersökning som Göteborgs stadsbyggnadskontor genomförde under 15 år avläser de hur begrepp och relationer förändras: ”Föreställningen om intressekonflikter som fanns på 1980-talet kom senare att ersättas med odlandet av ett ‘gemensamt intresse‘ ”, skriver de. 1983 framställdes kommunen som  ”en aktör med egna intressen – avskilt från andra intressen runt stadskärnan – och kommunen antogs både ha förmåga och ett ansvar att reglera och balansera mellan dessa – genom sitt eget fastighetsinnehav men också genom att ställa krav på fastighetsägarna”.

Men sedan hände något. Inte över en natt, men successivt.

I den rapport som kommer 1997 omnämns City som ”stadens ansikte” där ”ett vackert och attraktivt City bidrar till att ge en positiv bild av hela staden”. Det talas nu om ”det gemensamma intresset” ett intresse som knyts till positiva ord som attraktivitet, trivsel och trygghet. 

Thörn, Franzén och Hertting sammanfattar det som att framväxten av ett gemensamt intresse ”har kommit att fungera som en ideologisk fästpunkt som osynliggör andra möjliga utvecklingsvägar och andra gruppers anspråk på stadsrummet. Utvecklingen från 1980-talet fram till vår tid visar hur fastighetsägarna etablerar en hegemonisk ställning och formulerat sina intressen såsom allmängiltiga och nödvändiga”. 

När de banker – som nu byggs om – i Stockholms city byggdes på 1960-talet förekom en kohandel mellan politiker och banker för att få näringslivet med på förändringarna av city. Motståndet avväpnades i slutna rum. Den stad av bankpalats som växte fram var ett resultat av det. Den ”öppna stad” som nu skissas tycks förmodligen lika självklart god  för dem som håller i pennorna. Men det är stadens – det offentligas – roll att resa sig upp vid bordet och hävda andra möjliga vägar, vara en röst för andra gruppers intressen. Formulera en annan nödvändighet. 

Beställ nya numret av Arkitektur om hur städer förtätas här.

Läs bland annat om:

Det nya täta Stockholms city
Stockholms city byggs om igen. Den största förändringen av Stockholms city sedan 1960-talet. Hus rivs och ersätts med nya högre, gamla hus byggs på med trevåningar. Vi har sökt drivkrafterna bakom Stockholms citys nya siluett.

En klassiker i lyxförpackning
Göteborgsklassikern Avenyn går just nu igenom en extreme makeover. År 2021 när Göteborg fyller 400 år kommer ingen att känna igen den. Först ut är två hus av Wingårdhs. Vi har analyserat och kritiserat ett lyxigare förpackat Göteborg.

Hantverkshus för den kreativa klassen
Det är en omöjlig plats att lägga till ett hus på. Innanför Visbys världsarvsmärkta ringmur. Men Andreas Forsberg har gjort det. Ett hus fullt av fyndiga lösningar som är tillåtande och praktiska. Som en ekonomibyggnad för den kreativa klassen.

Dan Hallemar
Dan Hallemar är journalist och landskapsarkitekt. Dan är förläggare på Arkitektur förlag, redaktör på tidskriften Arkitektur och driver tillsammans med Håkan Forsell podcasten Staden.

Annonser:

Annons:

Mer innehåll om ämnet