Staffan Scahrtner på Omniplan vägledde byggemenskapen Gården i Uppsala, med stor frihet i lägenhetsutformningen. Foto: Byggemenskap Gården

Konsten att bygga gemensamt

Två nyligen inflyttade byggemenskaper, med olika syn på den individuella bostaden, väcker frågor hos Claes Caldenbys. Finns här alternativet till de senaste årens storskaliga bostadsbyggande?

Det finns gott om fina argument för byggemenskaper. De blivande boendes engagemang skapar förutsättningar för en social gemenskap. Långsiktigheten gynnar hållbara lösningar. Delaktigheten i processen möjliggör individuell anpassning. Avsaknaden av vinstkrav gör (potentiellt) boendet billigare.

Samtidigt är skildringarna av de byggemenskaper som nyligen har flyttats in långdragna historier över bortåt tio år, med många avhopp på vägen, en överlevnad av de ekonomiskt och även i övrigt resursmässigt starkaste – samt ett bankväsende och en politik som är dåligt anpassade till andra lösningar än de storskaliga.

Arkitektkontoret Inobis projekt Ärlan på Gråberget i Göteborg är ett hus med 41 lägenheter i en äldre omgivning. Det tog åtta år att genomföra. Inspiration kom från studiebesök i Sydtyskland och Inobi agerade både fastighetsutvecklare och arkitekt. De ville ha med sig en entreprenör med ekonomiska muskler men Fastighetskontoret ville markanvisa till Inobi ensamt och de krävde bostadsrätt. Boende togs in först senare och stegvis. För arkitekterna var det hela en lärprocess med många återvändsgränder.

Stommen var tänkt i massivträmoduler men blev betongbjälklag med väggar i korslaminerat trä. I bottenvåningen, intill det enda trapphuset, finns en gemensamhetslokal. Bygget genomfördes i samverkan med en fastighetsutvecklare med mer kapital. Inflyttningen skedde 2022 och slutresultatet är en planlösning i form av en rationell åttaspännare med loftgång med fem likadana våningsplan.

Ett andra exempel, föreningen Gården, ligger i den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala. Huset är en bostadsrättsförening med några hyreslägenheter och en gemensamhetslokal mellan de två trapphusen. Denna byggemenskap kom till i en mer ”traditionell” process från 2014 till inflyttning 2021. En grupp grannar ville bygga nytt tillsammans, också här med inspiration från Tyskland. De gavs option på en tomt av kommunen och hittade en projektlots i form av Staffan Schartner på Omniplan. Efter workshop, omröstning och lottning valdes Andreas Martin-Löf som arkitekt, ett val 
som visade sig komma i konflikt med projektlotsens arkitektursyn och i bygglovsskedet tog Schartner över projektet helt.

Till skillnad från Ärlan i Göteborg är lägenheterna i Uppsala individuellt utformade.

– Sådan flexibilitet gör byggnaden mer hållbar och är inte väsentligt dyrare, ens på kort sikt, menar Schartner.

I Göteborg drev Miljöpartiet på för byggemenskaper efter förebild från Hamburg under den rödgröna mandatperioden 2014-2018. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet prioriterade hyresrätter men stödde ändå projektet som innebar att politikerna signalerade till tjänstemän att man skulle hjälpa byggemenskaper. Målet om fem procent av alla markanvisningar nåddes inte på långa vägar (Hamburg hade upp till 30 procent). I nästa mandatperiod föredrog de borgerliga villabyggande och i den rödgröna majoriteten som styr sedan 2022 har frågan inte lyfts.

– Miljöpartiet är mindre och väljer sina strider nu, säger partiets förre yggnadsnämndsordförande, Ulf Kamne.

Fredrik Rosenhall på Inobi kommenterar läget i dag:

– Det hoppfulla med krisen i dag är att både arkitekter och kommuner kan ägna sig åt att ta fram bättre detaljplaner och byggrätter som kan finnas där när konjunkturen vänder.

Alla säger att de vill ha en mera småskalig och varierad arkitektur. Men då måste man skapa förutsättningar för det i form av mindre fastigheter med sex till åtta lägenheter, sådana som byggemenskaper vill bygga och som banker och småbyggare är vana vid att hantera.

För en storskalig, vinstdriven svensk byggbransch och politiker inställda på att lyssna på exploatörerna är detta en utmaning. Det finns en sekelgammal tradition av kooperativt byggande i Sverige och ”idéburna bostadsaktörer” lyfts fram i Karolina Skogs utredning Sänk tröskeln till en god bostad som kom 2022, lagom för att begravas av den nya regeringen. Vem ska nu driva det kulturskifte som krävs?

Claes Caldenby är redaktör på Arkitektur.

 

Mer innehåll om ämnet

Byggemenskaper

Hur ska människor kunna få mer makt över utformningen av sitt boende och hur kan vi öka mångfalden av boendeformer…

329 kr

Visa