Planexempel ur Ikea katalogen 2020.

Ska inredningen fixa problemen?

Ikeas uppgift är att möblera världen. Det märks tydligt när möbeljätten ger sig på att rita bostadsplaner, menar Claes Caldenby, som ser tilltaget som en missad chans.

Ikea-katalogen är en spaning i tidsandan. I senaste årgången (2020) dyker begreppet ”hemester” upp i en rubrik. Och lägenheterna är tidsenligt små för att inbjuda till ”kvadratsmarta” idéer. Årets katalog har också ovanligt konsekventa lägenhetsplaner till de inledande ”hemberättelserna”. För en som är uppvuxen med svenska bostadsplaner är det lätt att fastna på alla otympligheter i dessa planer.

Entréer sker direkt in i ett rum eller via långa svåranvända korridorer, kokvrå ligger mörkt, enda badrummet nås via sovrum. Alla knep den svenska bostadsritarkulturen en gång utvecklade, i nog så knappa tider och för att nå en ”känsla av rymlighet”, lyser med sin frånvaro. Hur lägenheterna, utifrån lägen för entré/trapphus och fönster, ingår i en större husplan är svårförståeligt.

Hur kunde det bli så här? Ikeas svar på våra frågor kommer på engelska. Hemberättelserna är ”baserade på verkliga planer” från olika länder (Japan, Tyskland, Sverige, Nederländerna, Spanien). Ikeas ”utmaning” är att vara den ”vänliga problemlösaren” som gör ditt hem bättre, också om planen är ”besvärlig” (”awkward”). ”Vi tror att det inte handlar så mycket om de rum man utgår från utan mer om våra avsikter och vår optimistiska syn på ett liv i ständig förändring.” Hur ska man tolka det: arkitekturen är inte viktig, inredningen fixar problemen?

Kanske är det inte så konstigt, Ikeas uppgift är ju att sälja inredning, vår att hävda en bostadsritarkultur. Ytterst handlar det för dem om att möblera världen, inte förändra den. Och tjocka hus med ljus till badrum från trånga ljusschakt är inte ovanliga i tätbebyggda spanska städer. Men samtidigt säger sig Ikea vara stolta över att vara hållbara och över sina rötter i den svenska fattigdomen. Texten på Ikea museums hemsida talar om ”det svenska samhällets omvandling under 1900-talet, där hemmet och bostaden står i centrum för visioner och reformer”.

Jag kan se de knepiga planerna i årets katalog som en missad möjlighet till diversifiering. Kan Ikea bygga 11 000 BoKlok-lägenheter och sälja en miljard ”svenska” köttbullar om året så skulle man väl kunna slå ett slag för en bättre bostadsritarkultur också, åtminstone i någon av ”hemberättelserna”. Nu när vi ska bo ”kvadratsmart”.

Claes Caldenby är professor emeritus
i arkitekturens teori och historia på
Chalmers och redaktör på Arkitektur

Annonser:

Annons:

Mer innehåll om ämnet