Ängsdals skola är som en stad i staden. En plats att upptäcka lika mycket som en arbetsplats, en uppväxtmiljö lika mycket som en studiemiljö. Katarina Rundgren möter en respektfull typ av skolarkitektur i trafikomgärdade Bunkeflostrand.

Få kan definiera vad en bra skola är, men alla har åsikter om dess innehåll. Mer ovanligt är det däremot att tycka något om själva skolhuset. I dag står olika arkitektkontor var för sig för utvecklingsarbete av skolans olika rum. Med Ängsdals skola för mellan- och högstadiet har Stadstudio skapat en byggnad som både bygger vidare på kontorets tidigare vunna kunskaper om skolbyggnader och testar nya lösningar på en utmanande och bullrig tomt.

Ja, vad är en skola egentligen? En plats för lärande och växande där barnen tillbringar merparten av sina dagar, självklart. Men också en plats för socialisering, sortering, förvaring och utsatthet. Skolans rum ska fungera för undervisning, men är också en uppväxtmiljö. Här både tilldelas och testar barnen olika identiteter och bedöms av andra vuxna än sina närmaste. Alla har sina egna minnen av skolan som scen för livsavgörande upplevelser. Kanske är det därför just skolmiljöer utgör en stor del i våra berättelser, från Jane Eyres tuberkulösa uppfostringsanstalt via sadistiska lärare i Ingmar Bergmans Hets och nördromantik i John Hughes Breakfast Club till Harry Potter-mys på Hogwarts och nyligen Augustprisade Humlan Hanssons kamp mot taskiga hästtjejer, för att nämna några.

Med inlevelse i just detta faktum – att skolan utgör en egen värld där barnen lever stora delar av sina dagliga liv – har Stadstudio velat skapa en miljö som går att likna vid en stadsplan, lätt att navigera i och med mycket att upptäcka. Eleverna ska kunna röra sig mellan olika rumsliga sammanhang och upplevelser under skoldagen: mellan klassrum och allrum, stilla och bullrigt, smått och stort.

Huset har getts en igenkännbar signatur i form av en diagonalrutig tegelingjutning i fasadens betongelement. Mönstret påminner om Villa Italienborg i Mölle, och det suddar upp materialskarvar och inordnar fasadens fönstersättning i sin rutiga logik. Tomtens geometri gav en huvudbyggnad med en triangulär plan i tre våningar, ur vilken volymer är subtraherade för att skapa en skyddad takterrass. I huvudbyggnadens ena triangelhörn är en lägre byggnadsdel påkopplad, som innehåller slöjdsalar och idrottshall. Den följer tomtens perimeter och skyddar gården från trafikbuller samt har en takterrass för vistelse. Denna del, liksom huvudbyggnadens takterrassfasad, har getts en träfasad där kraftiga lockpaneler bildar ett tåligt ribbverk, en materialanvändning som går igen även inne i byggnaden. I takt med att grönskan tar sig i terrassernas odlingslådor och skolgårdens alla pergolor kommer fler kvaliteter i upplevelsen av huset att läggas till.

Materialpaletten är genomtänkt och välavvägd, men till skillnad från Ängsdals lågstadieskola, färdigställd 2003, har den nya skolbyggnaden ingen riktigt anslående arkitektonisk gestalt. Volymspelet, metalltrapporna och terrassräckena understryker byggnadens lite spretiga intryck. Men utsidan är inte det som ska räknas här, utan insidan och dess noggrant studerade relationer mellan olika rum och funktioner.

Huset upplevt inifrån, i rörelse, är nämligen desto mer självklart. Där ger den triangulära formen bra storlekar på de lugna, ljussatta lärosalarna utmed ytterväggarna, liksom de välproportionerade rörelseytorna i den inre kärnans atrium. Här sker transport av såväl elever som dagsljus, ljud och doft från bottenvåningens skolkök.

Lokalprogrammet skrevs i tätt samarbete mellan skolan och arkitekterna. Skolans rumsligheter är tajt hopknutna, funktioner flyter ihop och aktiverar varandra. Kanske har det faktum att arkitekterna jobbat nära beställaren – tillika förvaltaren – gjort att det här förekommer ett minimum av features som arkitekter gillar, men som inte nödvändigtvis fyller någon funktion i en skola. I några av lärosalarna är det kanske lite väl glasat, vilket inte gynnar elevers koncentration, men ändå ovanligt lite.

Bottenvåningen är aktiv och välkomnande, med rum som ofta är både dubbel- och trippelprogrammerade. Mot en central upphöjd uppehållsyta av plywood vänds bland annat entréer, lounge, matsal, fritidsförråd, musiksal, elevkafé och lärarrum. På plan två finns mellanstadiet med närhet till bildsal och uteterrass, på plan tre ligger högstadiets lokaler tätt intill skolbiblioteket. Det är en tydlig och lättläst rumslig organisation, nära användarna.

Skolans gemensamma ytor hålls samman materialmässigt, och mest framträdande är undertaket med sicksackande trälister, ibland med infälld belysning, mellan svarta undertaksplattor. En lite Star Wars-aktig estetik med en stark grafisk effekt som tonar ned alla don och givare i taket. I dag har många skolor en rätt steril materialpalett, nära kontorsmiljöernas. Med sin varma och robusta trä- och betongbas, och inredningsmix av platsbyggt och Ikea, ligger delar av Ängsdalsskolas interiör snarare nära allrummets hemtrevnad. En miljö som går att ta i besittning, som behandlar både lärare och elever med respekt.

Ängsdals skolor är vad jag föreställer mig att friskolereformens arkitekter där på 1990-talet såg för sig, snarare än skolkoncerner med säte på Caymanöarna. Skolorna drivs av en ambitiös, lokalt baserad, ansvarsfull aktör som satsar framåt och återinvesterar i verksamheten. Ett personalkooperativ som nu beställt, byggt och ska förvalta sin nya skola, som varken blivit för fancy och konceptuell eller för insnålad och sparad på, utan precis lagom bra.

FAKTA

Projektets namn: Ängsdals skola  Adress: Skånegårdsvägen/Vedgatan, Bunkeflostrand, Malmö  Byggnadsår: 2019–2020  Bruttoarea: ca 4 000 kvm

Arkitekt: Stadstudio  Uppdragsansvarig: Alexander Lenre Simittchiev  Handläggande: Elin Karlsson  Biträdande handläggande: Sarah Litwin, Helene Puffet, Johan Ericsson, Kristina Ullberg

Landskap: Cecilia Parin, Tengbom

Övriga konsulter: Konstruktör:  Johan Hellqvist, Danewids  El: Lars-Olof Jönsson, Ramböll  VVS: Sune Persson, Perkon  Brand: Björn Yndemark, WSP  Projektledning: Sigma Civil, Zebastian Jönsson, Marie Centeno, Ingela Croon  Entreprenadform: Generalentreprenad  Byggnadsentreprenör: Byggmästarn i Skåne AB

Byggaktör: Ängsdals Skolor AB genom Inger Persson  Beställarrepresentanter: Inger Persson, skolledare, och Johan Risborn, rektor

Arkitekten beskriver

Ängsdals skola är planerad för 350 elever i årskurs 4–9. Årskurs 0–3 är lokaliserade i den äldre skolbyggnaden (Arkitektur 8/2003). Platsen har varit en utmaning med sin komplexa geometri och närheten till tungt trafikerade E6:an, i anslutning till Öresundsbron. Skolan är därför utformad som ett bullerskyddande skal som omfamnar skolgården.

Genom tät dialog med skolans ledning kunde vi greppa verksamhetens kärnvärden och fundament. Visionen har varit att skapa en inspirerande och stimulerande miljö för både elever och lärare som ska kunna interagera på ett naturligt sätt. Skolan har en geometrisk och samtidigt artikulerad gestaltning som bygger på olika volymer som samspelar mellan ute och inne. Klassrummen är placerade runt ett atrium för att undvika långa korridorer. I atriet placeras en volym som utgör verksamhetens kärna med skolans kreativa funktioner och mötesplatser: på entréplan bildas ett torg i direkt förbindelse med matsalen, på plan 2 och 3 placeras bildsal respektive medietek. I de öppna delarna av atriet ligger de vertikala kommunikationerna. Siktlinjerna är många, horisontellt, vertikalt och diagonalt. Man är alltid nära kärnan och närvarande på skolan. Förebilderna har funnits i Louis Kahns förmåga att förena komplexa rumsligheter och kontrasterande materialval som förmedlar olika skalor. Men även i atmosfären på Denys Lasduns National Theater i London.

Eftersom det varit viktigt att uppmuntra eleverna till fysisk aktivitet är skolgården utformad som ett landskap på både mark och takterrasser som, genom rikliga rörelsemönster, flätas ihop med skolans kärna.

Fasadmaterialen är hållbara och kontrasterande. Det yttre fasadskalet består av tegel ingjutet i betong som bildar ett textilt mönster. De urgröpta och utbyggda delarna i huvudvolymen är i träpanel med tydligt markerade lock. Interiört sker ett samspel mellan stommen i rå betong och träribbor som visar vägen i kommunikationsstråken. Stora delar av den fasta inredningen är specialritad.

Alexander Lenre Simittchiev