Kajen 4 i Liljeholmen, av Wingårdh Arkitekter blev årets Stockholmsbyggnad 2014.

Det svarta bostadstornet vid Liljeholmskajen röstades till vinnare av 772 stockholmare.

Huset har en tydlig silhuett som accentueras av balkongerna på husets 22 våningar. Inuti tornet finns en omsluten gård av Nivå Landskapsarkitekter.
Byggherre var JM.

”…Stockholm växer med vardagsarkitektur där skulptural form och elegans blir ett välkommet och nyskapande inslag i stadsbilden.” säger juryn, som
i år bestod av bland andra Stockholms stadsarkitekt Karolina Keyzer, Marge-arkitekten Pye Aurell Ehrström, Henrik Nerlund, Skönhetsrådets sekreterare
och stadsbyggnadsborgarrådet Roger Mogert.

Och så här skrev Arkitekturs kritiker Tomas Lauri om Kajen 4 (Arkitektur 7/2014):

/…/ Arkitekturen formulerad som balkonger är något som är ännu mer påtagligt i det höga hus Wingårdhs arkitekter ritat vid Liljeholmskajen.
Den 24 våningar höga volymen, som är täckt med svart bandplåt, präglas av de inklädda balkonger som skjuter ut i alla dess hörn. De
fungerar effektivt i stadsrummet och ger byggnaden en helt egen profi l där alldeles vid vattnet.
/…/ balkongerna är det som får byggnaden att skilja ut sig. /…/

Liljeholmskajen är ett nybyggt område som till större delen är utfört av en byggherre, JM, och därför väldigt likriktat. Visserligen förekommer olika
fasadmaterial och balkonglösningar, men det fi nns egentligen inte fl era olika hus. Det är en monostad präglad av en byggherres affärsidé.
Något i grunden annorlunda än de flesta delar av innerstaden och andra nya stadsdelar vid vattnet som Hammarby Sjöstad.

De utstickande balkongerna kan inte sudda ut det faktumet. Det höga huset är en del av ett kvarter som liknar andra kvarter i stadsdelen.
Präglade av samma identiska sätt att bygga hus på. Det spelar inte särskilt stor roll vilken arkitekten är, vilket husets trappuppgång avslöjar.
Det har målats och kaklats enligt Wingårdhs anvisning med skarpa väggfärger och svart olikformat golvklinker utan att skilja ut sig nämnvärt.
Det påminner rätt mycket om att handla kök på Ikea. Ett system, eller en stomme, som går att applicera olika luckor på men som ändå i
grunden förblir ett enda system.

Innergården, som Nivå landskapsarkitekter svarat för till det kvarter som det höga huset är en del av, är projektets mest fria och överraskande
inslag med sina gröna kullar placerade i ljust grus. I den ligger mycket av Liljeholmskajens signum och dilemma. Intressanta inslag av landskapsarkitektur
som kontrasterar en alltför homogen och trist byggmassa.

Balkongerna har en roll som påminner om landskapsinslagens roll i stadsdelen. De ger andrum. Jag får se en visningslägenhet högt upp i huset, en trea
som blivit en rymlig fyra. Att den är inredd utöver JMs standardsortimentet är uppenbart. Balkongen gör lägenheten. Inglasad i änden på det öppna köket
och vardagsrummet är den ett bonusrum i extrem bemärkelse. Detär en av Stockholm bästa utblickar över stadsmassan som går att köpa. Kostar det så
smakar det. Priset är nära 2 miljoner mer än för liknande lägenheter närmare marken. En gigantisk skillnad kan tyckas för att få njuta av en utsikt. Balkongen
gör skillnaden lite mer rimlig