Vår kollega Annica Kvint tog under Arkitekturgalan emot Kritikerpriset för sin kunniga bevakning av arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor i dagspress. 



Grattis Annica! Hur känns det att ta emot denna utmärkelse?
– Det känns förstås väldigt roligt! Jag ser utmärkelsen som en bekräftelse på att arkitektur- och stadsbyggnadsfrågor är något som berör alla och som därmed bör ha en självklar plats både i breda och smala medier.
– Jag ser den också som en bekräftelse på att det behövs granskande journalistik på området. Som journalist står man vid sidan av och kan ha en annan typ av objektiv blick än vad man som skrivande arkitekt kan ha. Men det ena utesluter naturligtvis inte det andra. Det behövs generellt fler röster i debatten!

 Hur ser framtiden ut för arkitekturämnet i dagspress? 
– Jag tror att den ser ljus ut, inte i minst av ”mörka” skäl. ”Lösningen på klimatutmaningarna finns i utvecklingen av våra städer”, säger forskare. Ändå har stadsbyggnadsfrågan fastnat på fasaderna. Jag har ingenting emot att det förs en debatt om stilfrågan, men när det är den ENDA aspekten som debatteras i bredare medier måste man ju reagera, tycker jag.

– Kunskapsnivån i journalistkåren är i dag generellt låg, och det är inte bara pinsamt, utan också farligt! I dag finns det grupper som hävdar att det är en ”demokratisk rättighet” med klassiska husfasader och att klassiska fasader är att ”bygga det som folk vill ha”. Då undrar jag: Vill ”folk” inte ha dagsljus? Vill de inte ha högt i tak? Vill de inte att huset de bor i ska vara byggt med bra material? Vill de inte slippa insyn? Vill de inte ha ett träd utanför fönstret? Vill de inte slippa bo granne med en motorled? Vill de inte ha ett grönområde i närheten? Med andra ord: arkitektur- och stadsbyggnadsdebatten måste både breddas och fördjupas. Det ligger i allas intresse.

Vilken blir den första frågan du tar itu med efter priset? 
– Drömartikel nummer ett är förstås ”Så bygger vi upp Ukraina”. Jag hoppas att jag får skriva den mycket snart! I övrigt vill jag fortsätta bidra till en debatt som är värdig vår tid. Vi lever i en globaliserad värld med klimatförändringar, och det är ett faktum som bör speglas i debatten.

Prisutdelarna Kerstin Brunnberg och Kieran Long pekade framför allt på vikten av oberoende granskning av arkitektur och stadsbyggnad, och att den kompetensen är viktigare än någonsin, både för en hållbar utveckling och för demokratin. 
Annica framhöll i sitt tacktal vikten av att hålla rätt fokus i arkitekturbevakningen:

– Lösningen på klimatutmaningarna är våra städer. Men oftast har vi en debatt som bara handlar om fasader, det är snudd på skandalöst. Kvint avslutade sitt tal med att tacka DNs kulturredaktör Birgitta Rubin för samarbetet som lett hela vägen fram till den kvalitetsjournalistik som behövs för att sprida kunskap om arkitekturens ansvar och möjligheter för en hållbar framtid.

Vi på Arkitekturs redaktion instämmer i hyllningskören och är mäktigt stolta över vår kollega. Grattis Annica Kvint, du behövs och du gör skillnad!

Juryns motivering:


”Årets pristagare är en sedan många år välbekant arkitekturkritiker och journalist, vars texter vi har haft nöjet och privilegiet att ta del av i såväl svensk dagspress och tidskrifter som böcker. Kunnigt och med stor insikt förmedlar hen, med en unik och klar röst, angelägna ämnen och lyfter aktualiteter inom arkitektur och stadsplanering till en mycket bred publik.

Pristagarens engagemang och texter i dagspressen uppmärksammar kritiska frågor om stadens och den byggda miljöns utveckling, och belyser arkitekturens betydelse för människa och samhälle. I ett sakligt, informerande och resonerande tonläge behandlar hen ämnen från bostadspolitik till arkitekturestetik och hållbarhet.

Att pristagarens röst tar och ges plats i dagspressen är av stor demokratisk betydelse i en tid när vi mer än någonsin behöver en kunnig och inkluderande diskussion om hållbara villkor för hur vi lever och bor. Med djup sakkunskap och stor förmåga bidrar hen med sin journalistik till en fördjupad debatt och möjlighet till ett ökat kunskapsläge i angelägna frågor för såväl branschen som för en bredare allmänhet. Genom ett direkt och distinkt tilltal förklarar och tillgängliggör hen angelägna och komplexa frågor för gemene man på ett initierat sätt.”

FAKTA
• Sveriges Arkitekters Kritikerpris delades ut för första gången 1986. Priset föräras den bästa arkitekturanalys som publicerats under senaste året eller insats för att ”stärka ett initierat samtal om arkitektur och samhällsplanering”. Sveriges Arkitekter har instiftat priset för att uppmuntra arkitekter, journalister, författare, med flera, att recensera, debattera och analysera svensk arkitektur.
• Jurymedlemmar 2021 var Ana Betancour, arkitekt SAR/MSA, Per Bornstein, arkitekt SAR/MSA, Pernilla Glaser, dramatiker och skribent och Kerstin Brunnberg, journalist.