Stora torg i Eslöv av Sydväst arkitektur och landskap tilldelas landskapsarkitekturpriset Landmärket. Foto: Werner Nystrand

Ett annat samhälle om arkitekten själv får välja

Kontinuitet, professionalism och allmännytta. Claes Caldenby ser de senaste årens trender hålla i sig när Sveriges Arkitekter delar ut priser.

Så är det dags igen, i år med ovanligt många priser, sju stycken. Jag har valt att tre år i rad tolka priser, nomineringar och motiveringar som tidens tecken och tyckt mig de senaste åren se en tendens mot kontinuitet, professionalism och allmännytta. Som om arkitekter, när de kan välja fritt, prioriterar ett annat samhälle.

Kasper Salin-priset i år går till Filborna vattentorn i Helsingborg av Wingårdhs. Det är något så ovanligt som en arkitektonisk innovation. Den traditionella typen av en cistern som bärs av en pelare har vidgats till en ring av vatten på pelare, vilket underlättar den nödvändiga cirkulationen. Uppgiften lockar arkitekten till existentiella tankar: ”Form, höjd och gravitation i samverkan. Tillsammans som en urkraft arbetar de för att förse samhället med det enda som kan hålla det vid liv. Vatten.” Associationerna går till romerska akvedukter och rummet i cirkeln inbjuder till dans. Allmännyttan i en kommunalteknisk byggnad som denna är uppenbar. För Wingårdhs är det sjätte Kasper Salin-priset och det första på femton år.

Kasper Salin-vinnaren Filborna vattentorn av Wingårdhs arkitektkontor syns milsvida omkring. Foto: Per Bornstein

Övriga nominerade till Kasper Salin-priset är kulturhuset Sara av White, en kommunal satsning vuxen ur den norrländska barrskogen och en symbol för periferins revansch. Och som motpol till det två små ingrepp i Stockholms city: General Architectures ombyggnad av kontorshuset Skären som lyfts fram för sin lågmälda bruksarkitektur och Röda Huset vid Sergels torg av Marge arkitekter, en utglesning (!) i bästa läge för att tillskapa offentliga rum i form av en trappa och en restaurang.

Planpriset går till Stockholms nya byggnadsordning och arkitekturpolicy för dess allmängiltiga budskap ”att planera platsspecifikt och bygga med hög kvalitet för att skapa vackrare städer och goda livsmiljöer”. Arkitekturpolicy är en svår genre som lätt blir till snömos, men Stockholms är ovanligt läsbar. Också de övriga nominerade – Planprogram för Sofielund i Malmö, Umeås stadsdelsbeskrivningar och översiktsplanen för Ödeshög – betonar samverkan, social hållbarhet och ”lågmälda stridsrop”.

Planpriset går till Stockholms byggnadsordning och arkitekturpolicy. Foto: Lennart Johansson

Landskapspriset går till förnyelsen av Stora torg i Eslöv av Sydväst arkitektur och landskap. Det är en vacker förening av park, lek och handel och ett uttryck för ”omställningen från det bilburna till det människofrämjande samhället”.

De nominerade – markplaneringen i brf Viva i Göteborg, Clemenstorget Lund och lekplatsen på Vårbergstoppen i Stockholm – lyfts fram för professionell hantering av svåra lägen och bra avvägningar mellan befintliga värden och tillägg.

Trafikverkets pris går till den nya spårvägen i Lund från stadskärnan till forskningsanläggningen ESS i Brunnshög av Metro arkitekter. Det är den första nya spårvägen i Sverige sedan 1911 och ett alltför sällsynt exempel på trafikplanering som stadsbyggande. Nominerade var också Bollnäs resecentrum, cykelväg på Gotland och Varvsbron i Helsingborg. ”Visuellt lugn”, ”dialog” och ”precision” är nyckelorden där.

Guldstolen har i år valt att prisa Kunskapshuset i Gällivare av Liljewall och MAF för dess lokalt förankrade och ”bastanta” vardagsmiljö, framför de tre mer sofistikerade Stockholmsexemplen: All Blues ”avskalade” butiksinredning, EQT:s ”exklusiva” kontor och villa G:s ”kompromisslösa” design.

Guldstolen går till Kunskapshuset i Gällivare av Liljewall och MAF arkitektkontor. Foto: Anna Kristinsdottir

Kritikerpriset går till Annica Kvint, vår kollega på Arkitektur som också regelbundet skriver i DN. Motiveringen betonar den demokratiska betydelsen av arkitekturkritik i dagspressen ”i en tid när vi mer än någonsin behöver en kunnig och inkluderande diskussion”. De arkitekturkunniga journalisterna är inte många och värda all uppskattning från arkitekterna, som annars lätt blir överröstade av nätets överförenklade budskap.

De fyra nominerade i Ung Svensk Arkitektur har redan presenterats i Arkitektur 2–2022. Vinnare där blev Ateljé Ö för sina tre villor på Gotland, om vilka Katarina Rundgren i en uppskattande kommentar skriver att det kanske är romantiskt att drömma om att sådan kvalitet ”inte bara vore förbehållen en liten grupp välbeställda privatpersoner”.

Ateljé Ö vinner Ung Svensk Arkitektur med sin villatriptyk på Gotland. Foto: Erik Lefvander

I en intressant kommentar skriver juryordföranden Tomas Lauri om en generation yngre arkitekter med intresse för det på en gång rationella och hantverksmässiga i Lewerentz anda: ”Allt är finjusterat.” En sådan professionalism är viktig att odla, i opposition till en kortsiktig byggbransch. Men det får inte stanna vid ett inåtvänt finlir för finsmakare från Stockholm. Det finns en hel värld där ute att erövra och en bättre byggnadskultur att bygga.

För övrigt kan jag notera att inget pris går till Göteborg och att bara ett nominerat projekt kommer därifrån. Stockholmsdominansen är delvis en kronisk närsynthet. Norrlands återkomst är glädjande. Och i år är det med all rätt som Göteborg blir utan. Politikerna där har drabbats av ”cykelställssyndromet”: inför marknadens storstadsdrömmar flyr de till fasader i ”klassisk stil”. Stolta över sin okunnighet lyssnar de på lobbygrupper och misstror arkitekter. Det är en utmaning att få dem att se poängen med kontinuitet, professionalism och allmännytta.

Claes Caldenby är redaktör för Arkitektur.

Mer innehåll om ämnet

I Bostadspriset är 3 av 4 nominerade projekt skånska. I dag släppte Sveriges Arkitekter de fyra nominerade till bostadspris, som…