Årets upplaga av Stockholm Furniture Fair öppnade igår. Ingrid Sommar gläds åt Ung Svensk Form och ser många framtida stjärnor bland formgivarna. Hon ställer sig också frågande till hur självständiga utställningarna på mässan egentligen är.

Att göra oberoende utställningar om design är inte enkelt. Det kan konstateras när Stockholm Furniture & Light Fair slog upp portarna i Älvsjö igår. Själva mässan är förstås – och inget dåligt med det – ett till hundra procent kommersiellt event. Men även de curerade inslagen som går upp samtidigt blir fler, till gagn för designveckan som helhet.

Fast hur självständiga är utställningarna? Jag tänker då främst på ArkDes, där nya ”Designed to Last” öppnade igår. För andra gången har vad som ska vara Sveriges tyngsta nationella arena för arkitektur och design valt att låta magasinet Residence stå för utställningens urval. Även om tidskriften håller bra kvalitet är det ett minst sagt tveksamt tilltag. Nej, ArkDes borde satsa mycket hårdare på att bättra på trovärdigheten och utveckla en egen profil som granskare av design.

Ovanligt glad blir jag däremot över Ung Svensk Form, nu med 19 år på nacken. I år dubbelt exponerad. Både som sedvanligt kul preview på årets 20 bidrag ute på mässan och som tillbakablick. Påpassligt har arrangörerna fått till ett samarbete med Stockholms Auktionsverk, där arbeten av  tidigare pristagare och juryledamöter visas – och går under klubban – hela veckan. Slående hur mycken outstanding kreativitet  juryerna har prickat in genom åren. Men också mängder av framtida ess. Sevärt!