Skolan i landet lagom är en plats som utmärker sig genom på en del håll stora brister, på andra håll överflöd. Fler svenskar än någonsin går utbildningar på universitet och högskolor. Antalet inskrivna på högre utbildning har fördubblats sedan 1990-talet, med följden att 66 procent av nyexaminerade är överutbildade när de börjar på sitt första jobb. Mängden universitet har också ökat så till den grad att det talas om en universitetsinflation i Sverige. Sedan 1999 har sex högskolor utnämnts till universitet, och senast i den raden återfinns Mälardalens högskola (presenteras på sidan 60) som 2022 blir Sveriges artonde universitet, jämte landets tolv högskolor.

Högskolans och grundskolans arkitektur följer olika utvecklingslinjer. Nya universitetsbyggnader är ingen bristvara i Sverige, samtidigt som det råder skolbrist i landets tillväxtkommuner. Medan högskolorna får framträdande landmärken, inryms friskolor i före detta kontorsfastigheter i stadskvarter utan en kvadratmeter gårdsyta. Men det finns också platser där man återgår till idén om ”skolan mitt i byn” som en synlig samhällssatsning. En annan utvecklingslinje sammanför skolan med en mängd offentliga service- och kulturfunktioner i ett multifunktionshus (diskuteras på sidan 52), som ska göra många jobb och bidra till social kontakt mellan medborgarna. Oavsett om skolan ges en egen tydlig identitet, eller planeras som kärnan i en ny multifunktionsbyggnad, finns det i skolan en energi som det tvärvetenskapligt orienterade samhället behöver.

Universitetsväsendet upprätthåller komplexa system för positionering och ranking. Forskningsframgångar mäts i antal publicerade artiklar som i sin tur genererar forskningsmedel. Men det går inte att som land placera sig på listan över de främsta universiteten i världen genom att ha många universitet. Till skillnad från grundskolan – där framgång nås genom inrättande av många bra och jämnt fördelade skolor – är inte universitetsetablering en numerär övning.

De mest framgångsrika lärosätena är de som lockar de främsta till en plats. Och väl där behöver mötet ske – mellan olika ämnen, mellan kulturer, mellan människor. I hjärtat av såväl multifunktionsskolbyggnaden som den nya högskolan breder den mötesvänliga trappan ut sig som symbol för både kunskapsutveckling och för social rörlighet – bildlig såväl som bokstavlig.

Arkitekter såväl som beställare är väl medvetna om utformningens betydelse för skolan som ett byggt framtidslöfte. Hur bildar arkitekturen skola idag? I detta nummer presenterar vi Kunskapshuset i Gällivare som nominerats till 2020 års Kasper Salin-pris, Humanisten i Göteborg, Ängsdals skola i Malmö, och Mälardalens högskola i Eskilstuna, nominerat till Guldstolen för bästa inredningsarkitektur.