Chefredaktör Malin Zimm. Foto: Stellan Herner.

Malin Zimm: Att se hän

Hänsyn är ett märkvärdigt ord. Det rymmer både framtid och omtanke. Att se hän är att se bortom det omedelbara. Att visa hänsyn är att bry sig om och vara respektfull, förmå sig att sätta sig in i en annan människas eller levande varelses situation. Om en stad kunde formas av ett enda ord skulle det vara hänsyn. Hänsyn kräver inlevelseförmåga, för att omsättas till stad med omtanke om framtiden. Alla stadsbyggnadsprojekt bygger på en önskan om en viss framtidsutveckling, och målet är oftast mer av det som staden består av, men på i stort sett samma yta som tidigare. Det är en additiv process. Det är här hänsyn kommer in: förmågan att förutse hur det ska gå att leva sida vid sida i en allt tätare stad, samtidigt som hänsynen måste omfatta hela planeten.

Nästa stad, tolkad i detta nummer, växer på höjden, växer med nya produktionsområden, växer i en tät kvartersstruktur, och växer in i gamla industrikvarter. Den stad vi nu ser växa fram är resultatet av tankar som är decenniegamla, minst. Den stad vi lever i består av lager på lager av framtider, löften och visioner, misslyckanden och oförutsägbarheter. Både klimat, människor och ett visst virus beter sig annorlunda i dag. Till det nya normala hör större regnmängder, fler cyklister, större behov av publika ytor, behov av stadsrum som stödjer jämlikhet, demokrati och integration, mer robusta parker och lekplatser som komplement till underdimensionerade förskolegårdar. Det nya normala visar sig vara mindre behov av kontorsarbetsplatser, men större grönområden att rasta fler hundar i och bättre promenadvägar för ökad hälsa, samt möjlighet att hålla säkerhetsavstånd mellan människor i det offentliga rummet.

Under coronapandemins första månader kunde Ann Legeby och Daniel Koch i projektet Senseable Stockholm Lab vid KTH kartlägga hur staden användes under krisen och hur stadsplaneringen svarade an då covid-19 tvingade fram nya beteende- och rörelsemönster. Forskarna visar på behovet av att analysera vilka krafter som driver stadsplaneringsprocessen och vilket resultatet blir. Om marknaden styr i planeringen, hur påverkar det samhällsfunktionerna? Vilka beteenden stöds eller uppstår i en stad där inkomstklyftorna ökar? Har vårdpersonal råd att bo i den kommun de arbetar i? Legeby prövar begreppet ”stadsplaneringsskuld”, som en parafras på den ”vårdskuld” som uppenbarats under coronapandemin. Rapporten visar att människor söker avskildhet och platser utomhus som är lätta att komma till, och föga förvånande, att ojämlika livsvillkor förstärker de negativa effekterna av krisen.

Skuld är ett begrepp som liksom hänsyn rymmer framtiden. Otillräckligt fokus på samhällsfunktioner kan komma att ta ut sin rätt. Det vi inte förmår i dag läggs som kostnader förlagda till framtiden. All planering bygger på förbindelser. Skuld är också en förbindelse, men hellre fick hänsynen prägla människors förbindelser med varandra över tid.

Malin Zimm är chefredaktör för Arkitektur.

Malin Zimm

Mer innehåll om ämnet