Replik: Göteborg måste få växa
Min stadsplan till Göteborg visar potential till 100 år av byggande inom 20 minuters cykelavstånd, skriver Fastighetskontorets arkitekt Lukas Memborn i en replik till Ola Nylanders debattartikel i Arkitektur nr. 2/2022.
De lågt hängande frukternas tid håller på att ta slut. Göteborgs befolkning växer samtidigt som vägtrafikens klimatpåverkan ska minska med 90 procent. Det kommer att kräva både teknikutveckling och minskade avstånd genom förtätning. Men den centrala marken är dyr att bebygga på grund av geoteknik, föroreningar, ledningsflytt och inte minst många olika önskemål.
När staden spridits ut under snart 90 år har det varit lätt att tillgodose alla möjliga önskemål inklusive utrymme, utsikt och optimala solvinklar in i allas lägenheter. Men det kommer att bli mycket svårare nu när önskemålen måste börja anpassas efter varandra på de mindre ytor som finns kvar. Intressant nog är det dock andra önskemål som tillgång till urbana verksamheter, närhet till stadskärnan, parker, hållplatser, vatten och slutna kvarter som efterfrågas mest enligt både mäklarstatistik och hyresköer, trots att kvarter kan ha mörkare hörn (Värdeskapande stadsutveckling, 2016).
Efterfrågan är som störst till äldre stadsmiljöer byggda före bilismen, runt sekelskiftet 1900. Så för att undvika den gränslöshet som präglar dagens storskaliga planering har vi i stället utgått från dessa stadsplaners mått och byggnadsordningars proportioner mellan gata och byggnad.
Då kan ett läge i Majorna som ligger vid en 12 meter bred framtida gata visa sig mer lämpligt för ett fem våningar högt kvartershus än det elva-våningars punkthus som föreslogs i den nedröstade planbeskedsansökan. Andra ytor som runt punkthusen i Norra Guldheden kanske går att förtäta med 1901 års förslag på småhus, likt Föreningsgatan?
Byggsektorn står nu inför en ny, spännande stadsbyggnadsuppgift; bort från höga och glesa byggnadsobjekt ute på stora platta åkrar till lägre och mycket tätare stadsbebyggelse på mindre men så många fler centrala ytor att de kan klara de högre utgifterna. Förslaget till Göteborgs utvidgade innerstad synliggör svåra målkonflikter. Men det visar också potential till mer än 100 år av byggande inom 20 minuters cykelavstånd till city.
Lukas Memborn är arkitekt och miljöstrateg i Göteborgs stad.
• I den tryckta Arkitektur nr 4 2022 inleds Lukas Memborns replik felaktigt med två meningar som inte tillhör texten.
—
SVAR DIREKT
Det finns många skäl att vara orolig för utvecklingen i Göteborg. Problemen med Memborns stadsplaneförslag är inte slutna kvarter kontra lamellhusbebyggelse, eller klassisk stad kontra modernism. Problemet är att Memborns förslag helt igenom visar på dåliga arkitektoniska lösningar. Det är dogmatiskt, och med slutna kvarter som inte fungerar gestaltningsmässigt. Det blir trångt, mörkt, fult och socialt ohållbart.
Jag beskrev i min debattartikel några av alla de dåliga förslag som finns i Lukas Memborns stadsplan, men kunde av utrymmesskäl inte ta med alla.
Kjell Forshed visar i sin nya bok Att vara sin formel trogen – arkitekturens hantverk hur man gestaltar traditionell stad med kvalitet, med exempel från bland annat Lomma, Mariefred, Vadstena och Eklanda. Hög exploatering, lågt och tätt, med tydlig indelning i offentligt och privat. Där det i alla kvarter och delar skapas förutsättningar för bra bostadskvaliteter. Ljusa och gröna gårdar. Med fokus på de boendes trivsel och välbefinnande. Läs och lär.
Ola Nylander är arkitekt och föreståndare för Centrum för boendets arkitektur på Chalmers (CBA)
