Årets bästa byggnad – så bra är de fyra nominerade

Årets Kasper Salin-nomineringar kan bli en uppgörelse mellan en David och en Goliat. Fast KTH:s nya arkitektskola är ett säkert kort, skriver Arkitekturs Ylva Frid. 

Det mest spännande med årets Kasper Salin-nomineringar – Malmö Live, Frihamnens bastu i Göteborg, Brf Ohoj i Malmö samt Arkitekturskolan KTH i Stockholm – är att de dukar upp för en uppgörelse mellan David och Goliat i synen på vad som krävs för att bygga stadens offentliga rum. Syftet med både Malmö Live och bastun i Frihamnen i Göteborg beskrivs lustigt nog i mångt och mycket med samma ord: att skapa inkluderande platser, att utveckla stadens offentliga rum och åstadkomma en dynamisk urban miljö.

Men medlen för att komma dit är så olika de kan bli, och projekten är diametralt väsensskilda. Här står frihamnens bastu med plats för 20 personer och en knapphändig budget mot jättekomplexet Malmö Live med rum för tusentals och en projektbudget på en dryg miljard. Det är rostande verkstadsplåt skänkt från en återbrukscentral mot specialtillverkat tyskt hantverkstegel. Det är gratis bastubad mot dyra konsertbiljetter, och det är uppförande med hjälp av frivilliga krafter mot en svensk byggjättes stora maskineri.
Frihamnens bastu byggs utifrån antagandet att en offentlig plats bäst skapas i samarbete med dem som senare ska bruka den. På så sätt uppstår offentligheten redan i genomförandet. Malmö Live satsar i stället allt på att importerad dansk finarkitektur ska göra jobbet.

Vilket sätt att bygga staden tror vi då mest på? Det lustiga är också att Göteborg på något vis börjar överta den roll som Malmö tidigare stått för. Som scen för det rufsiga, experimentella och underifrån vuxna.

Malmö har lierat sig med storfolket, medan Göteborg söker strategier för ett annat sätt att bygga. Bastun är, trots sitt lilla format, väl värd sin nominering. Frågan är om juryn skulle våga ta det hela vägen?

De senaste 20 åren har det bara hänt en gång att ett enskilt bostadshus belönats med detta tunga pris. Senast var det 2009, då det gick till hauschild + siegel för deras ”Urbana Villor”. I år står samma arkitekter på listan igen. Bostadsprojektet Klippern 3 har tagits fram i samarbete med Innova, i sökandet efter framtidens gröna, urbana bostäder. Dessutom har arkitekten själv agerat byggherre. Men är arkitekturen lika vass som de urbana villorna? Och så var det arkitektskolan på KTH. Ett säkert kort med sitt corten, råa betong och komplexa program och tomtplacering. Salin-pris eller inte, detta är byggnaden alla kommer ha en åsikt om. Kommer allmänheten kora även detta hus till Stockholms fulaste med sin rostiga utsida, stick i stäv mot arkitektkårens materialpreferenser? Framtiden får utvisa.

Annons:

Mer innehåll om ämnet