Med detta nummer avslutas Arkitekturs jubileumsår. Den tidslinje som löper genom tidskriftens 120 år, med ett projekt per årgång, inger ödmjukhet inför arkitekternas roll i samhällsutvecklingen. Med det långa tidsperspektivet kommer insikten om vilken innovationskraft arkitekturen rymmer och, inte minst, hur viktig självreflektionen och kritiken är för praktiken. Arkitekter har alltid tagit sin roll på allvar att medverka till de välbehövliga visionerna om välfärdssamhällets framtid. Visionerna får kraft av ansvarsfulla beställare med långsiktiga mål och verksamheter som vågar pröva nya former.

Välfärdssamhällets framtid grundas på ett nytänkande kring bostaden. Själva definitionen av framtidstro är att den unga generationen tror att deras liv ska bli bättre än deras föräldrars liv. Men i dag tror bara en av fyra 18–25-åringar att de i familjebildande ålder kommer att bo bättre än sina föräldrar då de var i motsvarande ålder, enligt Novus undersökning för Byggföretagen 2020. Det finns fog för de ungas oro. Utredningsarbetet som syftar till att förenkla Boverkets bygg- och konstruktionsregler, kallat Möjligheternas byggregler, kan resultera i kraftigt förminskade bostadsytor med treor på 35 kvadratmeter och ettor på 16 kvadratmeter. Tidplanen för översynen av BBR har skjutits fram till förmån för mer dialog, som förhoppningsvis vänder på utvecklingen där dagens bostadskvalitet försämras jämfört med tidigare decennier. Genom tidskriftens historia framgår det att kärnan i det svenska välfärdsprojektet är bostaden och omsorgens arkitektur, vilket avspeglas i detta nummer.

Det är numera alldeles uppenbart att det inte är det smarta hemmets isblå kylskåpsdisplay som kommer att lysa upp vägen mot framtiden. Morgondagens innovation är snarare gårdsmöblerna byggda av spillvirke från det gräsrots­finansierade hyreshuset, med eluttag matade av husets solpaneler. När vi spanar framåt i detta nummer är det med sikte på arkitektur förenad med nytänkande om gemensam finansiering, lekfullt återbruk, material med livskvalitet, cirkulärt och klimatpositivt byggande och idén om samexistens i balans.

Mänsklighetens intresse för framtiden motsvaras inte av vår förmåga att förutspå den. En tidskrift – bokstavligen en skrift som leder tanken genom tiden – är fortfarande ett effektivt fordon att resa mot framtiden i. Vi fortsätter arbetet att skildra arkitekturens förmåga att skapa en framtid i fältet mellan det möjliga, det önskvärda och det visionära.

Malin Zimm är chefredaktör för Arkitektur.