Näthandeln är inte ny. Men dess omfattning är det. Anders Frelin följer ett pakets resa genom hybrid­shoppingens infrastruktur.

Modellen som visar upp butikens nyinkomna klädkollektion direkt i mobilappen ser ut att ha ungefär samma kroppsstorlek som du har. Tröjan hon provar sitter bra och den vill du ha. En knapptryckning senare är den inköpt.

Att liveshoppa är en del av den ”fygitala” handeln, ett av branschens nya ord för hur de fysiska butikerna och den digitala handeln går ihop.

I det här fallet är handeln digital i din soffa, eller var du nu befinner dig när du ser det livesända eventet. En kändis eller influencer kan vara den som provar ut tröjan inför publik i butiken, den fysiska, där sändningen sker.

I dag uppgår näthandeln i Sverige till nära 17 procent av all handel. Av sällanköpshandeln – alltså i stort sett allt som inte är matvarubutiker och stormarknader – sker 27 procent över nätet. Efter en troligen tillfällig nedgång just nu i lågkonjunkturen, spår branschen att motsvarande siffror för 2030 blir 40 respektive 50 procent.

Och nu sker förändringarna snabbt. Ta H&M som exempel. Klädjätten genomgår ett stålbad när hela företagets affärsidé konkurrensutsätts av bland andra kinesiska Shein som enbart säljer över nätet.

Butikernas roll i stadsbilden är därför inte längre given. Förändringarna i stadsrummet sker också i rask takt, och ibland utom synhåll från de stadsutvecklingsprocesser vi kanske är mer bekanta med. Näthandelns stad sträcker sig längs hela distributionkedjan från logistikcenter till paketboxar, butiker och shoppingstråk som stöps om totalt.

Mitt i denna dynamik befinner sig Anna Hoffman, kontorschef på Krook & Tjäder i Stockholm, ett arkitektkontor som ritar både logistikcentrum och handelsplatser.

– Alla pratar om handelsdöden men någon sådan finns inte. Vi handlar lika mycket som förut, och vi kommer alltid att fortsätta med någon form av byteshandel, vara mot peng eller vara mot vara. Handeln har bara skiftat plattform från den fysiska till den digitala. Det finns ingen handelsdöd, med det finns butiker eller koncept som inte fungerar.

Hennes kollega, arkitekten Julia Hansson, fyller i:

– Det handlar snarare om en mötesdöd, att vi inte träffas på de platser vi möttes på tidigare eftersom vi inte rör oss och handlar på samma sätt längre.

Tillbaka till inköpsresan. Tröjan som beställdes från soffan har nu transporterats från tillverkaren till en av alla stora byggnader som växer upp på transportstrategiska platser ute i landet.

Krook & Tjäder har ritat flera av dem, som den i Bålsta där Dagab och Axfood bygger navet för stora delar av sin handel. En 700 meter lång, 175 meter bred och 30 meter hög box blir just nu till en högautomatiserad arbetsplats för 1 000 personer.

Gestaltningen av den stora volymen begränsas till den fasad som syns på håll. Triangulära fält i ljusgrått tar ner något av storskaligheten. Vid entrén är skalan mänskligare, anpassad till de som arbetar.

– Logistikarkitekturen som typologi ställer speciella krav på gestaltningen. Vi kan till exempel i många fall inte använda mörka kulörer eftersom det försvårar nedkylningen av byggnaden, berättar Anna Hoffman.

Hon tycker att det är synd att det finns fördomar om att logistikbyggnader bara är stora plåtlador på hårdgjord markyta.

– Då missar man att de här byggnaderna skapar arbetstillfällen och att vi samtidigt kan sitta hemma och beställa våra varor. Jag tycker det är vackert med ett logistikcentrum som tillför så mycket till samhället.

Nästa led i tröjans resa är transporten till utlämningsställena. Jönköping är med sin geografiska placering naturligt en av Sveriges stora logistiknoder och samtidigt en stad med betydande egen handel.

Kommunens nya arkitekturstrategi har sin grund i tidigare stadsbyggnadsvisioner för centrala staden där en viktig del var handelsomvandlingen som skedde 1987 när köpcentrumet Asecs ersatte det nedlagda regementet A6. Då som nu var en av frågorna huruvida externa köpcentra utgör ett hot mot handeln i stadskärnan eller inte.

Jönköpings stadsarkitekt Bengt Mattias Carlsson ser nu ett nytt paradigmskifte i och med näthandelns påverkan på landskapet och staden.

– Jönköping är en logistisk knutpunkt. Det gäller att hitta funktioner som bidrar i det lokala stadslivet. Vi får försöka se om vi gemensamt – transportföretagen och kommunen – kan hitta platser som kan skapa nytta för både de nationella transporterna och det lokala livet.

En typ av nya element i landskapet, som Bengt Mattias Carlsson syftar på, är till exempel laddplatser och rastplatser för chaufförer, något som oftast inte formges utan bara uppstår.

Din inköpta tröja vilar dock inte länge här. Dess resa går snart vidare till en box nära ditt hem. I dag finns utlämningsställen i snart sagt i varje butik. Allt från tobaksaffärer sprängfyllda med paket, till boxar lite oplanerat uppsatta i mataffärer.

Eller hos leveransföretaget Instabox som nyligen börjat ta över gamla butikslokaler, bygga om dem i företagets röda profilfärg, och fylla dem med boxar från golv till tak. Med en sms-kod tar man sig in i butiken och hämtar sin köpta vara. Ett exempel på principen ”click and collect”. Digitalt klick i mobilen och fysisk upphämtning nära dig.

Allt fler paketboxar poppar upp även ute i stadsrummet. Ska paketen levereras direkt till kundens dörr får det ske på dagtid. Med boxar i gatumiljö kan leveranstiderna utökas rejält. Men vem ser till att dessa boxar placeras bra, blir säkra och får den gestaltning som stadsrummet förtjänar?

Jönköping fick som en av flera kommuner förfrågan från ett budföretag om att ställa ut boxar på allmän plats. Företaget pekade ut 30 ställen men när kommunen gått igenom förutsättningarna var alla utom en av platserna odugliga. Utformningen och platserna fungerade inte för staden.

Bengt Mattias Carlsson ser det här som ytterligare ett exempel på en ny verklighet att hantera på samma sätt som postlådor, elcentraler eller papperskorgar. När frågan om boxarna kom ringde han runt till andra stadsarkitekter. Det visade sig att de också hade tackat nej.

– Boxarna såg väl okej ut även om de inte var jättestiliga. Men de blir ett visuellt buller och ihop med platsvalet behöver detta mogna som produkt.

Han vill lyfta frågan och se den i relation till en övergripande strategi om hur man utformar det offentliga rummet. En diskussion pågår i kommunernas nätverk.

– Vi har inte kommit så långt. Vi borde kanske ha en tävling om hur dessa hubbar kan få sin gestaltning, sammanhang och logistik så att de bidrar till stadsrummet på flera sätt.

Men han ser också mycket i handelns utveckling som positivt och nämner alla små kiosker som med sin paketutlämning blivit livfulla kvartershörn i stadslivet. Om den oreglerade marknaden och vildvuxna floran av näthandelns utposter säger han:

– För oss gäller det att hänga med och fundera. Det behövs eftertänksamhet inför hur vi vill utforma staden.

Ett annat nytt inslag i mindre städer är obemannade matbutiker. I en app låser kunden upp butiken, scannar av varorna och betalar. Appen, som är ännu ett exempel på ”click and collect”, används bland annat av Skistar för att kunna ha längre öppettider, liksom av den nya butikskedjan Lifvs. Deras små containerliknande butiker dyker nu upp på olika ställen i landet.

Entreprenören Mikael Ahlström, som varit del av appföretaget Storekey och Lifvs, ser det som är ett exempel på hur vi själva tar större ansvar för betalningen.

– Det möjliggör att man – utöver att sänka kostnaderna – skulle kunna göra tidigare kassapersonal till attraktiva guider, säger Ahlström, som menar att man måste tänka in den digitala utvecklingen inom handeln.

– Annars försvinner de fysiska butikerna.

Nu är tröjan din. Aj då, den var visst lite fel i storleken. Du är inte ensam – enligt undersökningar returneras omkring en tredjedel av det som handlas på nätet. Om du inte hämtat ut tröjan i en box nära dig kanske du har plockat ut den från ett utlämningsställe som numera också kan ha ett provrum så du kan hitta rätt storlek direkt.

Det kan också vara samma butik som livesände eventet du började med i din egen soffa. Kanske Beyond Us i Malmö där företaget Voii Studios i samarbete med fastighetsägaren Vasakronan omvandlat handelsplatsen till en butikshybrid.

Här byts varumärken ut med jämna mellanrum. Här finns café, restaurang och bar. Här finns provrum till den som hämtat sitt paket med en instagram-vänlig väggyta utanför. Här finns platser att jobba från och konferensmöjligheter. Här skapas events, ibland dyker en yogainstruktör upp, ibland en tatuerare…

Anna Hoffman på Krook & Tjäder ser modellen för öppna planlösningar i bostadsbyggandet som en förebild för hur butiker kan omskapas. På samma sätt som köket slogs ihop med vardagsrummet kommer butiksväggar mellan caféer och detaljhandel att rivas. Det blir mer öppna ytor med rum i rummen. Vi kommer vilja träffas i butiker på liknande sätt som vi umgås med familjen i vardagsrummen när vi själva står vid spisen.

– Står du och letar nya tesorter ska du kunna hänga med din väninna som provar ett par skor där borta och fixar du cykeln ska du kunna få en kaffe.

Om man då inte ska prata om handelsdöd så kan man kanske prata om att åstadkomma ett slags reinkarnation. I den stora omställningen har arkitekten Julia Hansson en uppmaning:

– Vi skulle behöva ta inspiration från hur de små samhällena fungerar. Där kanske biblioteket redan flyttat in i mataffären. Jag vill se mer delning där lokaler kan användas till flera saker.

Hur man gör det är det flera fastighetsägare som funderar på just. I Stockholms city bygger till exempel Vasakronan tillsammans med staden om klassiska Sergelgatan. De tre våningarnas köpcentrum förblir handel i gatuplan. Resten blir kontor och andra verksamheter som ska locka. Ett museum, restauranger och mötesplatser. På Södermalm bygger AMF Fastigheter i samma anda om Ringen till att bli mer av en plats där shopping och umgänge blandas.

Om det är något som förenar alla olika handelsaktörer så är det viljan att vara flexibel, kunna samverka och framförallt att vara snabbfotade. För om stadens utveckling genom historien oftast fått ta tid så sker utvecklingen just nu i ett annat tempo – och längs spår som stadsplanerare och beslutsfattare är ovana vid att hålla koll på.

Vem hade med ”förväntad leverans fram till egen dörr” i sin översiktsplan för tio år sedan?

Planerad eller ej så pågår den. I Sverige sker det med bil, moped eller cykel. Gärna eldrivna för att hålla nere utsläppen, brukar det understrykas. Men redan idag kan man på andra håll i världen beställa mat och få den hemkörd av en självkörande robot. I Stockholm har Foodora testat en modell som utför mat- och paketleveranser på upp till 20 kilo.

I en nära framtid kanske diskussionen om paketboxar därför är överspelad. Då kan det istället vara ett myller av leveransdrönare och robotvagnar som fyller stadsrummen.

Anders Frelin är arkitekt och journalist.