Recension:
A Feeling of History
Peter Zumthor och Mari Lending
SCHEIDEGGER & SPIESS, 2018

A Feeling of History tar avstamp i ett av Zumthors norska projekt: hans förvandling av Allmannajuvets nedlagda gruvområde till ett museum och hur anläggningens paviljonger förmedlar en särskild medvetenhet om platsens historia, både mentalt och materiellt. Därifrån leder texten vidare åt olika  håll och gläntar på dörrar till andra världar än arkitekturens, däribland skönlitteraturens. Vladimir Nabokov, Stendhal, Johann Peter Hebel, Marcel Proust. Arkitekturen är mestadels indirekt närvarande. Förutom några av Zumthors egna arbeten – som hans orealiserade förslag till Terrorns topografi  Berlin och Steilnesets minnesmärke i Nordnorge som han gjorde tillsammans med  Louise Bourgeois – diskuteras framför allt Paul Rudolphs Yale Art & Architecture Building. Och Hélène Binets vackra dokumentation av Dimitris Pikionis landskapsgestaltning kring Akropolis i Aten ledsagar och etablerar en grundstämning i samtalet.

De mest intressanta avsnitten berör Zumthors bakgrund – hur hans bauhausinspirerade utbildning gjorde att han initialt motarbetade och vände sig bort från historien – och ”emotional learning”. Författarna visar att känslor och upplevelser (subjektiva, sinnliga) kan bidra till vår kulturella och historiska förståelse, en inställning som fackhistoriker kan lära sig något av – inte minst för att levandegöra sitt material.

Samtalsgenren framstår kanske som högtravande. Men den är i själva verket lämplig för att närma sig ett ämne som historia på ett undersökande, prövande och poetiskt sätt. Precis som Peter Zumthor och Mari Lending så briljant gör.