Vårt vitaste vitt

Utan titandioxid från norska ilmenitgruvor skulle vita papper och vita väggar inte vara lika vita. Konstnären Marte Johnslien har kartlagt hur pigmentet definierat den moderna världen – och omformat landskapet.

Utdrag ur boken White to Earth (ROM Forlag) martejohnslien.com. Översättning av Björn Ehrlemark.

När titandioxid, i dagligt tal titanvitt, började produceras i större skala ersatte det snabbt de tidigare använda pigmenten blyvitt och zinkvitt. I dag uppskattas att titanvitt används i två tredjedelar av världens alla målarfärger. En orsak till genomslaget är pigmentets täckförmåga, som överträffar alla andra vita pigment.

 

Norge är världhistoriens största producent av vit färg. År 1909 började två norska forskare samarbeta kring att producera pigment ur mineralet ilmenit och de fick senare patent på framställning av titandioxid. Området runt Sokndal var redan känt för stora ilmenitfyndigheter och här startades massproduktion. Företaget Titania utvinner hundra år senare fortfarande ilmenit från dagbrottet i Tellnes, Norges största, medan systerbolaget Kronos Titan förädlar den till titandioxid för den globala marknaden.

 

Malmen mals i omgångar ner till partiklar som till sist är mindre än en halv millimeter i diameter. I denna fas skiljs ilmeniten ut och den återstående sanden skickas till deponi i en dalgång, en sjö av sten som växt till ett djup på 100 meter sedan det tidiga 1990-talet. Utanför fabriken i Fredrikstad, där nästa steg i produktionskedjan sker, ligger mörka högar av mald ilmenit och väntar på bearbetning.

 

Råmaterialet genomgår 22 olika kemiska processer på sin väg från fabrikens ”svarta ände” till dess ”vita ände”. Inne i byggnaden där titandioxiden framställs färgas varenda kvadratcentimeter av väggar, tak, golv och maskiner vita. TiO₂-molekylen är klistrig och fastnar på alla typer av ytor.

 

Kronos Titan tillverkar 30 000 ton titandioxid per år, varav 90 procent exporteras. Det används som huvudpigment i både papper och plast. Titanvitt ingår i beläggningar på textilier, papp och läder och dessutom i samtliga vita och ljusa färger, från inkjet-skrivare till tatueringsbläck. Det brukas i stor omfattning av kosmetika-industrin samt i tandkräm och läkemedel. Fram till 2022 var det även tillåtet att använda i livsmedel.

Av Marte Johnslien

• Marte Johnsliens White to Earth vidareutvecklas just nu i projektet TiO2 – The Materiality of White och TiO– How Norway Made the World Whiter? tio2project.com

Mer innehåll om ämnet