En långsiktig och genomtänkt utveckling har gjort sjukhusområdet till en naturlig del av Ängelholm. Katarina Rundgren ser gränserna lösas upp mellan planering, sjukvård och friskvård i nyskapande Hälsostaden.

Att närma sig den nya entrébyggnaden på Ängelholms sjukhusområde, Byggnad 71, kan beskrivas som en samtida stadsbyggnadsdröm. Från tågstationens hållbara resande några minuters promenad i varierad och småskalig innerstad fram till Stortorget, sedan en sväng söderut ner på Storgatan till den nya Tullportsbron som leder vidare över Rönne å – och du är där. I Hälsostaden.

Här frontar en ny vårdbyggnad i ljus betong med markerade fönsterband samt ett lika nybyggt badhus med en avskalad fasad i finsågad ljusgrå träpanel. Nytillskotten med nordisk färgskala, rena linjer och stora glasytor samlas runt ett torg för angöring, uteserveringar och en ny huvudentré till sjukhuset, just där två enorma ekar sparats för att bilda ett blickfång ända från centrum. Tilläggen är känsligt inpassade mellan ett myller av uppvuxen grönska och vårdbyggnader från olika tider. Sjukhusområdet har flyttat närmare staden, trots att det ligger kvar på samma ställe. Det har kopplats direkt in i stadens nervsystem och blodomlopp, och uppfattas inte längre som en enklav på andra sidan ån. Strategin är självklar på det sätt som bara riktigt bra stadsbyggnadskonst är – den som utgår från en djup förståelse för både platsens kvaliteter och användarnas behov och önskemål.

Denna lyckade stadsutveckling är ingen slump utan resultatet av en långsiktigt orkestrerad förtätning och förnyelse av Ängelholms närsjukhus. Projekten har hållits samman av ett visionsprogram baserat på forskning om vilken typ av miljöer som är hälsofrämjande, med fokus på att stärka och säkra utvecklingen av ett tidigare glest och omodernt sjukhusområde. Arbetet inleddes 2009, då Hälsostaden Ängelholm AB bildades som ett samverkansprojekt mellan Region Skåne, Peab och Wihlborgs. Trötta på krisstämpeln inom vården ville man försöka hitta effektivare sätt att jobba, med ett så litet glapp som möjligt mellan vad man säger och vad man faktiskt gör.

Byggnad 71. Blotta namnet för tankarna till stor­skalig planering med planekonomiska förtecken. Vid en första anblick är det lätt att associera arkitekturen till 1960-tal, strukturalism och the Smithsons, om än i en småskalig variant. Men ganska snabbt uppenbaras att byggnaden har ett mer varierat formspråk än vad den centrumvända fasaden antyder, och att Byggnad 71 har gestaltats med en balanserad mix av tydlighet, konsekvens och stram elegans. Det är upprepningen och de välstuderade undantagen av byggnadens få men ingående variabler som skapar den arkitektoniska effekten – de vitpigmenterade betongmurarna med ingjutet tegel, den bronslackerade plåten i fönsterband, stuprör med mera, glaspartierna mot gård och i gavlar. I de tunga, täta gavelmurarna blir tegelreliefen särskilt viktig och skapar en mönsterverkan som mjukar upp betongelementens skarvar. I mellanrummen mellan byggnadsskeppen varierar uttrycket mer, och mot det nya entrétorget mjukas kanten upp av en två våningar hög rundad bronsfärgad fasad, där verksamheter som kafé och apotek har sina entréer. Byggnadens lågmälda sandnyanser och guldbronsiga tallbarkstoner kopplar till strandskogen alldeles i närheten, en trygg skandinavisk palett som står fint mot den uppvuxna parkens grönska.

Generalitet och flexibilitet är typiska lokalkrav i dag, särskilt i vårdprojekt. Främst för att behoven snabbt kan ändras – tänk pandemi – men även för att ett bygge kan behöva påbörjas innan exakt verksamhet är bestämd. Detta faktum hanteras genom olika strategier. I Byggnad 71 handlade det bland annat om att bygga enligt core/shell-principen för maximal frihet i plan. Lösningen med fönsterband gör det enkelt att flytta väggar och ändra rumslayouter i framtiden, liksom bra ljus och läkande utblickar. Vårdrummens generella utformning kunde läggas fast genom mock-ups i fullskala som olika personalgrupper fick utvärdera. Att forskning konstaterat att bra miljöer påskyndar läkning, minskar medicinanvändning och kortar vårdtider – vilket leder till lägre drifts­­kostnader – ger arkitekter goda argument för rumsliga kvaliteter både ute och inne.

Byggnad 71 gnuggar axlar med äldre byggnadsvolymer och sjukhusgavlar, och en äldre fasad i rött tegel bildar delvis innervägg i den nya fem våningar höga uppglasade entréhallen. Här är (hälso)trappan upp till vårdavdelningarna i fokus, men man leds även vidare till andra delar av sjukhuset. Bottenvåningen har en öppen karaktär, och är tänkt som en vårdgalleria för externa aktörer. I dag finns här apotek, kafé, Aktiv ortopedteknik och Aleris specialistvård. Interiören är ljus och fräsch, möbleringen upplevs trots hygienkrav inte särskilt sjukhusaktig. Snarare som vilken offentlig miljö som helst, med sittgrupper på mattor, träinslag och gröna växter.

Människors allt större intresse för personligt välbefinnande, skönhet och hälsa är ett ökande, om än polariserat, samhällsfenomen. Pandemin tvingar oss till gemensamma ansträngningar för kollektiv hälsa, och kan på sikt visa sig förändra vår syn på vad vi behöver för att må bra. I Hälsostaden Ängelholm har arbetet med att utforska gränserna mellan planering, arkitektur, sjukvård, hälsovård och friskvård redan börjat.

FAKTA

Projektets namn: Hälsostaden Byggnad 71  Adress: Landshövdingevägen 7 E, Ängelholm  Byggnadsår: 2015–2018  Bruttoarea: 13 700 kvm  Byggnadskostnad: 421 Mkr, inkl moms

Arkitekt: White arkitekter  Ansvarig: Kjell Nyberg  Uppdragsledare: Per-Anders Andersson  Handläggare byggnad: Birgitta Carlsson  Handläggare verksamhet: Caroline Lindgård  Inredning: Åsa Haremst  Landskap: Markus Magnusson  Översiktsplan: Ia Belfrage  Specialist ljusdesign: Torbjörn Eliasson  Medverkande: Marthe Myrvoll, Anna-Karin Jägare, Karl Elvsnö, Nilda Pulga, Frida Ejdemyr, Carolina Ritz, Marie-France Stendahl, Jenny Nordius Stålhamre, Kristina Åkerlund

Entreprenadform: Totalentreprenad  Entreprenör: Peab Sverige AB

Beställare: Hälsostaden Ängelholm AB

ARKITEKTEN BESKRIVER

Det ökade intresset för att diskutera de läkande egenskaperna hos utemiljö och arkitektur har öppnat nya möjligheter för arkitekturen att vara en viktig del av hälso- och sjukvården och inte begränsas till att vara en neutral och funktionell struktur för vård. I Ängelholm finns en unik potential i gränsen mellan sjukhus och stad. Rönne å skiljer sjukhusområdet från stadens centrum. Ådalen med dess grönska är ett stort gemensamt parkrum för Ängelholmsborna och utgör en viktig förutsättning i arbetet med att utveckla sjukhusområdet. Under ett antal år har vi arbetat med dessa frågor på uppdrag av Hälsostaden i Ängelholm AB.

Byggnad 71 är ett strategiskt viktigt tillägg till det befintliga närsjukhuset. För vården innebär det en höjning av den funktionella och tekniska nivån, vilket stärker sjukhusets möjligheter att även i framtiden kunna erbjuda modern och effektiv vård. Den viktigaste uppgiften för oss har varit att förtäta och optimera det befintliga sjukhuskvarteret och samtidigt bevara och utveckla platsens hälsofrämjande gröna kvaliteter.

Stadens gröna rum, den slingrande parken vid ån, blir en del av sjukhusets läkande miljö. Sjukhusets inåtvända struktur kompletteras med en byggnad som vänds utåt och det nya stråk som kopplar sjukhuset med centrum. Den tydliga relationen mellan den publika zonen och vårdens lokaler understödjer orienterbarheten. Strategiska utblickar mot omgivande park- och trädgårdsrum inspirerar till rörelse och skapar platser för kontemplation.

Den mörka och ganska tunga behandlingsbyggnaden från 70-talet balanseras med den nya vårdbyggnadens ljusa betongfasad med ingjutet tegel. I mellanrummet skapas en ny huvudentré för sjukhuset och bottenvåningen utformas så att goda förutsättningar skapas för etablering av kompletterande funktioner som apotek, kafé och andra vård- och hälsorelaterade verksamheter. Entréhallen sammankopplar den nya byggnaden med de befintliga våningsplanen och är också en länk till Hälsoträdgården. Den terrasserade trädgården är tillgänglig för alla och är en hälsofrämjande grön oas för både aktivitet och återhämtning.

Kjell Nyberg