Uterummen i Ulf Nordfjells nya bok är gediget gestaltade och påkostade. Foto: Jason Ingram

I värdväxternas värld

I sin nya bok visar landskapsarkitekten Ulf Nordfjells bok hur varje litet kryp är beroende av sin växt. Annica Kvint följer en karriär som byggt på att gifta ihop estetik och biologisk mångfald.

Allt hänger ihop. Det är därför landskapsarkitekten Ulf Nordfjell rekommenderar fjärilslitteratur. Genom den har han lärt sig omvärdera inhemska växter som nässlor och tistlar – de är ju värdväxter för några av våra mest älskade dagfjärilar och fyller därmed en viktig funktion för den biologiska mångfalden.

Nordfjell har byggt sin fyrtioåriga karriär på att gifta ihop estetik och biologisk mångfald och hans nyligen publicerade Trädgårdar – genom årstider och ett förändrat klimat innehåller mängder av både det ena och det andra.

Den bildrika coffee table-boken bjuder på besök i alltifrån Nordfjells ”Solens och skuggans trädgård” i Lunds stadspark till hans renovering av Rådhusparken i Umeå, via finans- och byggherrars privata parker, exklusiva innerstadsträdgårdar och en anlagd skärgårdsträdgård omgiven av natur.

Uterummen är genomgående gediget gestaltade och oerhört påkostade. En sorts ”växtverk” i egen rätt. Men samtidigt går det ”vanliga”, i bemärkelsen lokala, som en röd tråd genom boken. Inhemska träd som sälg, hassel, al, björk, rönn, hägg, lind och lönn är oerhört mycket bättre för den biologiska mångfalden än exotiska träd, påpekar Nordfjell, och förespråkar i nästa andetag en renässans för den klassiska granhäcken. Granen är Sveriges viktigaste värdväxt – man har kartlagt 1 100 arter, varav 310 rödlistade, som är beroende av just den.

Alla svenska växter är värdväxter för de insekter som finns här. Under hundratusentals år har arter anpassats till varandra så att varje litet kryp är beroende av sin växt. ”Släpper vi in vilda, inhemska växter i trädgården så släpper vi också in fjärilar och andra insekter. Där det finns fjärilslarver finns det fågelkvitter, liv och hopp”, skriver Nordfjell.

Men vad händer med växtvalet i ett allt varmare Sverige? Svaret på den frågan tycks Nordfjell spara till nästa bok.

Annica Kvint är redaktör på Arkitektur.

Annica Kvint
Annica Kvint är redaktör på tidskriften Arkitektur. Hon är också verksam som arkitektur- och designkritiker i Dagens Nyheter och har en bakgrund bland annat som chefredaktör för tidskriften Form.

Mer innehåll om ämnet