Vi står mellan två decennier och har just bevittnat en politisk kamp som påmint oss om att demokrati inte är ett givet tillstånd. Under Trumps tid vid makten har den ekonomiska ojämlikheten ökat, vilket rent krasst är en dålig affär för hela samhället. Framför allt står det oss dyrt att äventyra den verkliga tillgången i en demokratisk stat: tilliten. Det finns en tydlig koppling mellan jämlikhet och tillit. Joe Biden kommer att behöva bygga upp folkets tillit till själva presidentämbetet men han har också lovat att bygga bostäder, som en av flera åtgärder för att minska samhällsklyftorna i det amerikanska samhället. Över 600 miljarder dollar ska spenderas under de närmaste tio åren på byggande av kostnadsmässigt tillgängliga, energieffektiva, hållbara och säkra bostäder och på att införa skattelättnader för dem som försöker ta sig in på bostadsmarknaden.

Den svenska jämlikhetskommissionen framhåller bostadsfrågan som en av fyra faktorer som är avgörande för att bryta polariseringen i samhället. De övriga är utbildning, hälsa och inkomster, enligt Jämlikhetsrapporten En gemensam angelägenhet (SOU 2020:46), som Veronica Hejdelind skriver om i detta nummer. I ett utdrag ur boken Tiotalets svenska bostad diskuteras hur bostaden utvecklats till en global handelsvara under ett decennium som är klämt mellan två finanskriser, den ena orsakad av subprimelånen och den andra av coronapandemin. Den strukturella bostadsbristen riskerar att drabba allt fler, samtidigt som vi har tio år kvar till att de globala målen i Agenda 2030 ska vara uppfyllda. Nu krävs forskning och handling, och bostadsforskarna uppmanar till att utmana normer och fördela yta på nytt sätt.

Från bostaden utgår trygghet och delaktighet i samhällslivet. Bostaden behöver ”göra fler jobb” än tidigare: rymma arbetsplatsens funktioner, kanske till och med rymma fler generationer än i dag. Det tål att tänkas på att nyttjandegraden på kontorslokaler redan innan pandemin låg på tio procent, sett till årets alla timmar. Grundskolor nyttjas bara 16 procent av ett helt kalenderår. De flesta som jobbat hemma under pandemin räknar med att fortsätta med det minst en dag i veckan även när smittspridningen nått icke-samhällsfarlig nivå. Omfördelning av yta kan vara en jämlikhetsskapande strategi. Arkitekturen behöver uppfylla fler funktioner än tidigare.

I detta långa nummer presenterar vi sju bostadsprojekt som vart och ett intar sin plats i samhällsbygget, medan det samlade bostadsbeståndet i Sverige passerar femmiljonersstrecket. Enligt Statistiska centralbyrån fanns det 4 924 792 bostäder i Sverige vid utgången av år 2018. Siffran fem miljoner bostäder betyder inte något i sig, men har ett avrundat skimmer över sig. Att uppnå ett avgörande antal när det gäller är en anspänning som kommer att sitta i ett tag efter den amerikanska valutgången. Men på samma sätt som varje röst räknats samman till ett hopp för demokratin, blir varje dörr en öppning till samhället.