Bloms Hus, Stockholms universitet, klassas som byggnadsminne och är ett exempel på när interiörens värde höjs genom reglering. Inredningsarkitekt är Marie Lindblad, Indicum inredningsarkitekter. Foto: Kristofer Johnson

”Äntligen börjar vi förstå interiörers miljöpåverkan”

Nu är det hög tid att ta interiörer på större allvar, vilket aktualiseras med nya klimatdeklarationer. Det menar Kristin Östberg, inredningsarkitekt och projektledare för Hållbar interiör.

Varför interiörer sedan länge har låg status i Sverige är ett mysterium. Alla vistas vi ju i både offentliga och privata interiörer av olika slag och påverkas, medvetet eller omedvetet, av hur de är utformade.

Inredningsarkitektur borde vara den arkitekturdisciplin som värderas högst, om det alls ska finnas någon hierarki. I stället kommer inredningsdelen vanligtvis sent in i byggprojekt. Interiören och lokalen regleras också mindre hårt än fastigheten och det finns en mindre mängd certifieringar kopplade till interiörer än till fastigheter. Det finns helt enkelt en strukturell obalans i vår bransch mellan fastighet och lokal och mellan byggnad och inredning, en obalans som handlar om kultur, byggprocesser, status och genus.

I takt med att vi måste minska klimat- och miljöpåverkan kommer dock interiören och lokalen allt högre upp på agendan. I och med EU:s nya direktiv Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD), som innebär att företag ska börja hållbarhetsredovisa och rapportera enligt det nya regelverket från EU, behöver svenska företag och organisationer verktyg för att kunna redovisa lokalernas miljöpåverkan.

Inom det Vinnovafinansierade forskningsprojektet Hållbar interiör ser vi därför ett ökat behov av att mäta miljöpåverkan kopplad till lokaler och även att definiera vad hållbarhet kopplat till lokaler är. Projektet utvecklar en miljöcertifiering för lokaler och ett digitalt verktyg för minskad klimat- och miljöpåverkan. Det startades för fyra år sedan och det faktum att det inte redan då fanns en certifiering för interiörer och ett digitalt verktyg ser vi som ett bevis för den låga prioritering som interiören har sedan lång tid tillbaka. Men det positiva är att vi nu ser tydliga tecken på förändring.

Hållbar interiör, som planeras pågå ända till 2025, får finansiellt stöd från Vinnova genom programmet Utmaningsdriven innovation och drivs av oss på Indicum i samverkan med arkitektkontor, forskningsinstitut, branschorgan, leverantörer och producenter av inredning samt kompetens inom it-utveckling och Facility Management-tjänster. Projektet har som mål att sätta en ny standard för hur en inredning värderas och hur rumslig gestaltning kan kopplas samman med cirkulära affärs-modeller och långsiktigt hållbara värden.

Även Boverket flyttar upp interiören på agendan genom att diskutera ett förslag om att lägga till inredning och ytskikt i de delar som ska ingå i klimatdeklarationen. Äntligen börjar samhället förstå att lokaler och interiörer, som i ett kontorshus vanligtvis anpassas och byggs om till nya hyresgäster med tio års intervall, har en stor miljöpåverkan. Förståelsen ökar också kring att det finns stora vinster att göra genom att främja långsiktigt hållbar förvaltning av lokaler och inredning.

Inredning har en stor klimatbesparingspotential både mätt i mängd koldioxidekvivalenter per år och mängdbesparings potential, det vill säga minskat avfall. Det redovisade IVL Svenska Miljöinstitutet redan 2018 i sin rapport Nr C 339. Men först nu har branschen börjat inse att man behöver mäta och följa upp.

De företag som vill minska klimat- och miljöpåverkan i sina lokaler måste enkelt kunna göra det och redovisa detta i sin hållbarhetsredovisning. Vi välkomnar varmt fler projekt som vårt inom området!

Kristin Östberg är inredningsarkitekt.

Mer innehåll om ämnet

Arkitektur nr 1 2021

Vi inleder jubileumsåret 2021 med ett nummer ägnat de publika rummens inredningsarkitektur. Hur kan dessa rum stödja det gemensamma, samtidigt…

180,00kr

Köp