Kulturkrigsfrågor dominerar samhällsdebatten. Det begränsar arkitektursamtalet och är negativt för stadsbyggnadspraktiken, anser stadsplaneraren Örjan Lindbeck.

Utställning: Garden Futures: Designing with Nature, Vandalorum, Värnamo, Planetary Boundaries: Rethinking Architecture and Design, Form Design Center, Malmö.

Böcker: Woods go Urban: Landscape Laboratories in Scandinavia, Anders Busse Nielsen m.fl. (red.), Blauwdruk, 2023, Modernismen under omprövning 1980–2020, Thomas Hellquist, Syntes Förlag, 2023, Ad Hoc Baroque: Marcel Raymaekers’ Salvage Architecture in Postwar Belgium, Lionel Devlieger m.fl. Rotor, 2024.

Film: Lewerentz: Divine Darkness, Sven Blume, 2024

Nattklubben Trädgår’n är ett 63 meter långt rum som öppnar sig mot Göteborgs vackraste park – men blev det för fint för sitt eget bästa? Här reflekterar Fredrik Lund, aktuell med en bok om sin egen produktion, kring Studio Gröns genombrottsverk.

Äta med ögonen: Krogar med Michelinstjärnor ska vara värda en omväg, eller en resa i sig. För Lena From innebär det motsvarande förväntningar på arkitekturen. Då blir också fallhöjden därefter.

Trots politisk vilja finns få skarpa sätt att stadsplanera för träbyggande. Och om ”trästaden” ska bli mer än PR behöver den vara del av ett mycket mer djupgående hållbarhetsarbete, menar Karin Berggren.

Det råder åter ovisshet på Skeppsholmen. Ska Sverige ens ha ett arkitekturmuseum eller räcker det med en underavdelning på Moderna museet? Och vem ska styra skutan? Björn Ehrlemark kommenterar ArkDes framtidsutsikter.

Återbrukade material, produktutvecklade träbyggnader och rum-i-rum. Tillfällig arkitektur kan inbegripa de mest skiftande angreppssätt, visar Helena Anderssons samtal med fyra arkitekter.

Björn Ehrlemark: ”Urskogar avverkas för att göra toalettpapper”. När den samiska konstnären Paulina Feodoroff uttalade sig inför sin medverkan på Venedigbiennalen gick det inte att ta miste på tonen. Och har man väl börjat se vilken absurd förenkling det är att betrakta uråldriga, komplexa ekosystem som inte mycket mer än växande varulager för träprodukter är det svårt att inte bli oroad. Det är inte bara att plantera, gödsla och hålla tummarna. Skogen är mer än träden.

Vi avskyr stela ritningar. Vi ser på stadsutveckling som en process som bör förbli öppen och anpassningsbar och därför väljer vi ofta ett enkelt diagram för att effektivt förklara logiken i vår plan, samtidigt som vi bjuder in alla att delta i en inkluderande form av planering.

Linda Björn, Susanne Ramel och Alf Orvesten studerar rumsliga kvaliteter för vård- och omsorgsboenden i ett aktuellt forsknings­projekt. Här är deras svar på ett tidigare debattinlägg om Smedsgården av Marge.

Stadsbyggnadskontorets planer för Mariedal, München­bryggeriet och Danvikstull bör stoppas, anser Alexis Pontvik, som är professor emeritus i stadsbyggnad.

Byggnadsvårdens heliga graal är att låta byggnader behålla sin ursprungliga funktion. I den bemärkelsen har Uppsala nya stadshus lyckats betydligt bättre än Lunds stadshall, påpekar Tomas Lewan, i en kommentar till nr 6 2023.

Claes Caldenby svarar direkt: ”För mig är det kaotiskt och kommersiellt”

Annica Kvint: ”Någon ska betala idag för det som skapar värde först om många år.” Så beskrivs ett av stadsbyggnadsområdets centrala dilemman
i rapporten Hållbarhet, kvalitet och ekonomi. 

Villa Ranängen var Léonie och Charles-Edouard Geisendorfs första projekt i eget namn – och radikalt skräddarsydd för en funktionsnedsatt beställare, långt innan det ordet fanns. Här återvänder Charlie Gullström till ”Fru L”:s unika bostad. 

En graviditet är ingen sjukdom, så varför föds barn på sjukhus? Katarina Rundgren skriver om barnmorskor som välkomnar hemförlossning, läkare som varnar för riskerna och den svåra konsten att designa miljöer att föda i.