Flygbild över Hjorthagen, april 2019. Foto: Lennart Johansson, stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

Nationalstadsparken måste följa med sin tid

”När jakten på bostäder skapar fartblindhet prioriteras gröna kvaliteter bort”, skrev Henrik Waldenström i ett debattinlägg i Arkitektur 8/2019. Här svarar Sara Lundén från Exploateringskontoret.

Stockholms stad tar stor hänsyn till Nationalstadsparken i utvecklingen av nya stadsdelar. Vi arbetar strategiskt med att stärka ekologiska samband och att bevara kulturmiljöer samtidigt som vi bygger stad för människor som behöver ha någonstans att bo i ett växande Stockholm.

I över hundra år har det som i dag är Nationalstadsparken omgärdats av industrier. Då industrierna växte fram låg dessa i utkanten av staden. Sedan har staden
vuxit många gånger om, och i dag är dessa områden centrala och attraktiva. Vi omvandlar dem till levande stadsdelar på mark som tidigare var stängd och förorenad av industriverksamhet. För att kunna bygga stad sanerar Stockholms stad marken från föroreningar, vilket ger en förbättrad miljö för både människor och djur. Det påverkar också Nationalstadsparken positivt.

I planeringen av projekten Norra Djurgårdsstaden och Albano har staden tagit hänsyn och anpassat bebyggelsen, såväl i omfattning som i höjd och färgskala,
för att skapa harmoni med den omkringliggande Nationalstadsparken.

Ett omfattande utredningsarbete gjordes i planeringsskedet av Norra Djurgårdsstaden, vilket ledde till flera åtgärder för att stärka de ekologiska sambanden och den biologiska mångfalden i kopplingarna till Nationalstadsparken. Även i framtagandet av parker och andra grönområden har utredningar gjorts. Dessa insatser har sedan granskats i miljökonsekvensbeskrivningar enligt plan- och bygglagen. Och under hela planeringsprocessen har staden varit transparent. 

Industriområden har tidigare skapat barriärer mellan Nationalstadsparkens norra och södra delar. Nu när Norra Djurgårdsstaden byggs har stor möda lagts på att skapa gröna korridorer genom stadsdelen för att stärka de ekologiska sambanden. Parker och grönstråk planeras i tidiga skeden och träden som planteras har många gånger sina artfränder i Nationalstadsparken. Det är genomtänkt för att flera av de djur som lever i dessa marker ska kunna röra sig över hela denna stora park, från norr till söder. I projektet Albano har en rad insatser gjorts för att stärka möjligheten för ökad artrikedom för till exempel fåglar, bin och andra insekter.
På området skapas nya vattensystem för att ta hand om dagvatten, ett förbättrat mikroklimat samt utemiljöer som utformas för att stärka spridningsvägarna för växter och djur mellan Nationalstadsparken och Hagaparken.

Staden har gjort flera insatser för att skydda, stärka och förbättra den biologiska mångfalden. Hundratals nya träd har planterats där marken tidigare var förorenad av tjärolja och andra lämningar från tung industri. Salamandrar har flyttats från Loudden och ett nytt habitat har skapats i den södra delen av Nationalstadsparken. Staden har också medverkat till att en tunnel byggts för att groddjur ska kunna röra sig mellan olika grönområden.

Nationalstadsparken sträcker sig från Ulriksdal i norr till Djurgården och Fjäderholmarna i söder och spänner över tre kommuner. Genom att bygga staden i dess närhet får många människor tillgång till grönområden i sin vardag. I Albano, där gröna taklandskap samsas med stora öppna takterrasser dit studenter, medarbetare och även allmänheten har tillträde, blir byggnaderna en integrerad del i parkmiljön. När staden frågar medborgarna i olika undersökningar så är just närhet till grönområden och parker en av de kvaliteter som värderas högt. Vår självklara utgångspunkt är att det går att bygga stad samtidigt som vi värnar om och stärker de ekologiska värdena och Nationalstadsparken är en fantastisk resurs för både natur och människor.

Läs Henrik Waldenströms svar till Sara Lundén här.

Sara Lundén, avdelningschef Stora projekt, Exploateringskontoret i Stockholms stad.

Mer innehåll om ämnet