”Vi måste hitta nya sätt att ekonomiskt värdera vad en hållbar stad är”
Om vi vet att parker och fritidsgårdar förbättrar människors hälsa på sikt så ska detta värde in i den ekonomiska kalkylen. Det menar hållbarhetsstrategen Victoria Percovich Gutierrez.
”När man bygger städer idag ställs olika intressen mot varandra. Varje aktör har en snäv bild av ekonomin i projektet, om sitt ansvar och gränsdragningar mot andra aktörer. Om var och en bara ser sin snäva bild kommer det alltid att saknas pengar för de mervärden som stadsmiljön ska leverera. Det mervärdet som i slutänden avgör om det blir en god stad eller inte. Kommunen ska till exempel bygga förskolor, men har inte råd eftersom priset på mark är för högt. Resultatet blir små, eller tillfälliga, förskolor med dåliga utemiljöer. Stadsbyggande är inte bara bostadsbyggande, de som yttar till en stadsdel förväntar sig andra värden, som till exempel bra förskolor med bra utemiljöer. Det är ett mervärde som staden måste leverera men som inte helt lätt kan ges ett ekonomiskt värde. En förskola kostar, initialt, mer än vad den genererar i intäkter. Samma sak gäller en park eller en fritidsgård.
Vi måste därför hitta nya sätt att ekonomiskt värdera vad en hållbar stad är. Om det finns ett ekonomiskt värde på helheten, bostäder inklusive olika mervärden, kan finansieringslösningarna leverera i relation till det, istället för att se till den enskilda för- skolans kostnad eller det enskilda bostadshuset eller gatorna. Om vi vet att stora förskolegårdar eller gröna stråk förbättrar människors hälsa då måste vi räkna in det i områdets ekonomi, sätta någon sorts pris på det och så ska det in i kalkylen.
Det finns sådana beräkningsmodeller för sociala frågor. Det finns kommunala sociala investeringsfonder för finansieringar av olika sociala projekt i ett lokalsamhälle eller en kommun. Sveriges Kommuner och Landsting har formulerat det som att sociala investeringar innebär satsningar på barn och ungdomar som ska ge långsiktiga effekter för såväl individen som för samhället.
Det är långsiktigheten som är kärnan här. Satsningar där den som gör satsningen nu inte är den som kommer casha in resultatet. En kommun kan med hjälp av sociala investeringsfonder satsa på insatser för ungdomar som i framtiden innebär att Försäkringskassan får mindre utgifter för ungdomars självskadebeteenden. Vi väntar fortfarande på liknande modeller för att beräkna framtida värden, kostnader och investeringar i stadsbyggandet.
Jag skulle vilja se motsvarande urbana utvecklingsfonder när man bygger städer. På det sättet kan man tidigare i processen sprida risk över längre tid.
Hållbarheten måste alltså in i den ekonomiska kalkylen. Om den inte finns där kommer den stad som byggs i slutänden vara någonting annat än hållbar. Det handlar om att hitta ett tydligt sätt att gå från snack till praktik. Det är också ett paradigmskifte att ha hållbarheten inne i den ekonomiska nansieringskalkylen och inte som något mjukt värde vid sidan om. Ett paradigmskifte som innebär att bygga hela städer istället för bara byggnader.
Förhoppningsvis kommer detta att innebära att vi jobbar in de värden i en stad som vi idag tar för givna. Sådant som bara finns där: Skolor, stora parker, replokaler för kids. Men de finns ju inte där av sig själva, de finns där för att någon har drivit på att de ska lyftas in. Vi måste skapa nya sådana värden inför framtiden inte bara leva på dem som skapades för 50 eller 100 år sedan.”
Berättat för Dan Hallemar.
Victoria Percovich Gutierrez är hållbarhetsstrateg på White arkitekter.
