Faunadepå, charlesifiering och parallellsamhälle – tre aktuella fenomen att fundera på.

1. Faunadepå
Död ved ser ut att få en allt viktigare funktion för mänskligt liv. När allt mindre grönområden programmeras alltmer ökar vikten av så kallade faunadepåer. Dessa samlingar av stockar och död ved ger nämligen förutsättningar för ett mer varierat insektsliv och därmed ökad biologisk mångfald på platsen. Faunadepåernas habitat påverkas visserligen av en mängd faktorer, som placering, storlek, veddimension, trädslag och solexponering. Men enligt biologen Tobias Hjortstråhle fanns det i Sverige redan 2014 omkring 6 500 arter av insekter och skalbaggar som var beroende av död ved. Och svampar tillhör också de ”vedlevande” arterna. Hög tid att införliva begreppet i vokabulären, alltså.
Annica Kvint

2. Charlesifiering
För den till tronen nyss uppstigne kung Charles III har arkitektur alltid varit ett starkt intresse. Ett av sina mest uppseendeväckande tal höll han 1984 under en galamiddag för den gästande indiske arkitekten Charles Correa. Dåvarande prinsen av Wales fick feeling och meddelade hur lite han hade till övers för samtida arkitektur. Som exempel tog han den föreslagna tillbyggnaden av National Gallery av ABK Architects, vilken liknades vid en monstruös böld i ansiktet på en kär och elegant vän. Mies van der Rohe fick en släng av den kungliga sleven för sin skiss för Mansion House Square: ”Ännu en glas­­stump.” Senare följde något mer pedagogiska åtgärder från den nuvarande kungen, först med grundandet av tidskriften Perspectives on Architecture, sedan med uppförandet av samhället Poundbury i Dorset som ett fullskaligt bevis på hur trygghet och trivsel följer med klassisk arkitektur. Frågan är om vi kommer att se fler charlesifierade samhällen eller om plikterna kallar på andra håll.
Malin Zimm

3. Parallellsamhälle 
Från Tyskland via Danmark har begreppet kommit in i den svenska politiska debatten och förväntas påverka planeringen. I Danmark tycks en del mena att det låter bättre än begreppet getto, som användes när man ville lösa sociala problem genom att riva hus. Parallellsamhällen är områden som utgör ”hål” i samhället där andra lagar gäller. ”Utanförskapsområde” är ett annat ord. I dag utmålas det som ett invandringsproblem. Men fenomenet är både äldre och bredare än så. Det ursprungliga judiska gettot i Venedig fanns för 500 år sedan. Långt in på 1800-talet hade universiteten jurisdiktion, domsrätt, över sina lärare och studenter, och utgjorde på det sättet ett parallellsamhälle. Och vad är Djursholm, ”Sveriges ledarsamhälle”, enligt Mikael Holmqvists bok, om inte ett parallellsamhälle?
Claes Caldenby