Vårt minilexikon präglas av nya ord för gamla företeelser. För att väcka liv i undanstoppade saker, för folk och för enfald.

1. Unboxing
Museernas arkiv är dolda skatter. Det är därför rimligt att Arkdes, när man väljer att presentera delar av detta arkiv, kallar det unboxing. Ordet ska skapa samma förväntan som när man tar upp en helt ny – orörd – pryl ur sin låda. Fördelen med denna uppackning, till skillnad från den som skildras i videor på sociala medier, är att det som slår emot en är en doft av damm och tolkningsmöjligheter. Här finns inga blanka skärmar orörda av tiden, ingen perfektion som väntar på att börja slitas. Här finns det sparade, det dolda, det glömda, det få minns. Men det är också ett missförstånd att betrakta det som plockas upp ur lådan som något som hör till det förflutna. Det är med största sannolikhet mer hållbart än den skinande prylen. Det innehåller också, lika sannolikt, fler nycklar till den framtid som vi ännu inte vet allt om.
Dan Hallemar

2. Invånarinvolvering 
I Helsingborg kallar man sin medborgar­dialog för invånarinvolvering. Varför, kan man undra. Har medborgare blivit ett fult ord, något belastat? Helsingborgare i olika stadsdelar ska samlas i något som kallas ”invånarlabb” där de ska få möjlighet att påverka planeringen av sin närmiljö. Att engagera boende och andra berörda innan den formella planprocessen drar igång är något av en svensk paradgren. Den har sina fel och brister och som alla komplexa system måste den ständigt förnyas. Men medborgardialog är ett vedertaget begrepp som dessutom står inskrivet i plan- och bygglagen. Det borde vara något att vara stolt över. Varför är vår tid så upptagen med att sätta nya namn och etiketter på sådant som redan görs?
Anders Kling

3. Dumhetsparadoxen
Organisationer anställer begåvade människor för att göra dumma saker. Det utarbetas planer och görs powerpointpresentationer som alla följer värdegrunden men i realiteten inte betyder något alls. ”Funktionell dumhet” och ”tomhetens triumf” kallar organisationspsykologen Mats Alvesson fenomenet. ”Bullshit jobs” talade antropologen David Graeber om. När man läser en del planhandlingar, kvalitetsprogram och marknadsföring av nybyggen tvingas man konstatera att arkitekturen är långt ifrån förskonad. Har projektet gått tillräckligt långt ska det försvaras till varje pris.
Claes Caldenby