Formar vi framtiden genom att kanonisera och musealisera arkitekturen, inklusive dess färger? Tre aktuella uttryck pekar i den riktningen.

1. Kanon
En uppifrån beslutad bucket list över svensk kultur är förstås en bisarr idé. Men med det sagt, vilka tio hus skulle du, kära läsare, sätta upp om du fick frågan? Kunde alla svar samlas in skulle förmodligen två tredjedelar överensstämma. Stockholms stadshus. Och Skogskyrkogården förstås. Något av Tessin, Slottet väl? Arkitektur har alltid listats. Arkitekters utlandsresor är fulla av måsten, ja hela idén med arkitekturtidskrifter är att sålla fram bruttolistor till kanoniseringar. Paradoxalt nog är det förmodligen inga andra kultur-listor som får lika lite uppmärksamhet. Så gärna en kanon, bara för att Asplund för en gångs skull skulle stå jämte Strindberg. Skulle listan sedan göras om nedifrån varje år vore det ännu bättre.
Rasmus Wærn

2. Färgighet
Vad är ordet för egenskapen att ha färg? Färgad eller färglagd betyder att färgen tillförts. Men om färgen hör till materialet? August Brunius visste. I sin artikel ”Kolorism och kubism i ny svensk arkitektur” från 1913 förklarar han ordet kolorism med att det syftar på den ”färgighet” som han uppfattade som det mest påfallande draget i ny svensk arkitektur. Större delen av texten ägnar han åt hur framför allt det röda teglet från Helsingborgs ångtegelbruk och Slottsmöllans i Halmstad ersatt nyrenässansens ”smutsgrå” puts. Inspiration kom från Danmark men Brunius menar att den svenska arkitekturens ”färgraffinemang” utvecklats till något som saknar motstycke i Europa. Den svenska arkitekturens halvsekellånga framgångstid började i färgigheten.
Claes Caldenby

3. Musei- 
Vårt enda arkitekturmuseum skakas igen, enligt DN:s Arkdes-granskning. Offentliga design- och arkitekturinstitutioner i grannländerna stöps om. Samtidigt utmanas själva museibegreppet, dels av kompetenta privata samlare, dels av rena plojprojekt. Vad menas ens? Musei-utredningen, musei-lagen och musei-regleringsbrev kan vara svåra att överblicka. Bra då att museernas världsorganisation Icom efter 18 månader, fyra konsultationer och 126 involverade nationella kommittéer i höstas klubbade igenom en ny, formell museidefinition. Nyligen kom också den officiella svenska översättningen, vars första mening lyder: ”Ett museum är en permanent institution utan vinstintresse som bidrar till samhället, som forskar, samlar in, bevarar, uttolkar och ställer ut materiellt och immateriellt kulturarv.”
Björn Ehrlemark