Anders Berensson Architects har iscensatt en berättelse om skogens och timrets värdestrukturer. Visualisering: Anders Berensson Architects

Hållbar insättning i timmerbank

Den gigantiska stockstrukturen Bank of Norrland eggar fantasin på Bildmuseet i Umeå. Anders Berensson Architects idé om att lagra koldioxid är lika kaxig som ödmjuk, skriver Susanne Helgeson.

Vi lever mitt i en ekologisk kris som rätt rejält destabiliserar vår fortsatta överlevnad. Många försöker öka den allmänna medvetenheten om detta faktum för att snabbare och mer radikalt kunna förändra vårt sätt att leva, producera, konsumera. Också arkitekter. I utställningen Architectures of Transition på Bildmuseet i Umeå (till och med 3 april 2022) visar åtta kontor hur arkitektur kan bidra i övergången till ett nytt ekologiskt paradigm.

De åtta representerar ett skifte inom den samtida arkitekturen och har legat i framkant för insatser som minskar koldioxidutsläppen inom byggbranschen. Deras projekt i utställningen, såväl realiserade och pågående som rent utopiska, svarar på frågor om vad de allt starkare kraven på klimataktion innebär för arkitekturen och vilka de praktiska och estetiska effekterna kan tänkas vara.

Ett av de mest intressanta har titeln Bank of Norrland och är ett lika kaxigt som ödmjukt debattinlägg signerat Anders Berensson Architects. Den minst sagt imposanta gestaltningen – en megastruktur, en kubikkilometer stor, av snillrikt staplade timmerstockar – rymmer ett förslag om en mer hållbar skogsindustri samt en radikal förändring av träditot och hur vi bygger med trä.

– I dag avverkas så mycket mer skog än vad vi behöver och bara 17 procent av denna blir en träprodukt i slutänden. Vi måste helt enkelt spara träet till vettiga grejer, som att bygga hus av det, säger Anders Berensson.

I takt med att de svåra stormarna blir fler måste vi bli smartare, menar han och påminner om de 75 miljoner kubikmeter träd som 2005 föll under stormen Gudrun – ungefär lika mycket som avverkas i Sverige under ett år. Han tänker sig Bank of Norrland som en koldioxidsänka i form av ett timmer-lager av stormfällda och naturligt fallna träd. Trä som en resurs som tas ut vid behov, precis som i andra banker. Berensson har tidigare använt både omkullblåsta och almsjuka träd i realiserade byggprojekt.

Eftersom det varit så svårt att få samstämmiga fakta från de forskare och industriledare som intervjuats under projektets gång beskrivs Bank of Norrland som en science fiction-berättelse. Handlingen i denna kretsar också kring frågor om vad vi verkligen behöver i ”den stora, förestående omställningen” (knappast mer papper och fler ohållbara kalhyggen!) och om vår relation till trä. Sammantaget ett projekt att omgående investera diskussionstid i – kan Bank of Norrland rentav bidra till att Sverige håller vad vi lovat i Parisavtalet?

Susanne Helgeson är journalist.

Susanne Helgeson

Mer innehåll om ämnet