Har man inga nya idéer kan man alltid döpa om en gammal
Det händer mycket på arkitekturfronten hos våra grannar i väst, och i västerort i Stockholm trollar man med knäna. Arkitektur ger er tre nya år i tiden.
Bytopia
I Norge finns en nättidskrift som heter Bytopia. Den vill hitta nya perspektiv på stadsutveckling. Under Oslos arkitektur- triennal bjöd den in till bytopisk frukost. Ordet utopi är kanske ett av samhällsbyggandets mest fascinerande ord, och när det byggs ihop med ordet by – som förvisso i Norge betyder stad – blir det en sorts krock. Om vi för ett ögonblick stjäl ordet och överför det direkt till svenskans ord för by, mindre ort, kanske man kan få syn på något. Kan det vara så att det finns visioner om framtiden, rentav utopier, i byarna, på landsbygden som kan vara intressanta för städerna? I den nyutkomna boken Ruralism. The future of villages and small towns in an urbanizing world (Jovis 2016) diskuteras bland annat detta. Här ställs frågor som: Kan landsbygdens platser vara startpunkten för en förändring också av städerna? Hur ser sambanden mellan urbana och rurala idéer ut? Kan dessa sam-band ge nya impulser för att forma städernas platser och funktioner? Alltså finns det utopiska impulser för städerna att hämta från byarna? En sammansmältning av orden för stad och by kan illustrera ett beroende som inte går att bortse från längre. I ordet bytopia ryms i så fall hela landets nödvändiga förändring.
Instant City
Den nu färdigbyggda stadsfronten Barcode i Oslo kallas i en ny bok för Instant City. Instant ska här förstås som något positivt, till skillnad från vad som till exempel brukar vara fallet med instant coffee eller andra halvfabrikat. Men här är själva känslan av det icke-autentiska central. Barcode kan vara en av de vedervärdigaste stadsdelar som byggts i Europa under de senaste tio åren. Den är trång, klaustrofobisk och dystopisk. Den kommer se väldigt bra ut som ruin, men som plats att leva och arbeta på känns den bara ondskefull. I boken Barcode – Instant city kämpar en mängd arkitekturteoretiker och fotografer med att göra detta snabbt kallnande snabbkaffe till något bra. Paketera om något som egentligen bara är frystorkad holländsk laboratoriearkitektur med ett utgångsdatum omkring 2007, strax före den ekonomiska krisen. Den som de inte märkte av i Norge.
Nyttoträdgård
Har man inga nya idéer kan man alltid döpa om en gammal. I tider då många vill förknippas med resurssparande noterar vi till exempel ordet nyttoträdgård, senast sett i en pr-text för Vivere Fastigheter, som i samarbete med White vunnit en markanvisningstävling i det gamla trädskoleområdet Riddersvik i Hässelby utanför Stockholm. Här ska det byggas drygt 400 bostäder i en modern version av trädgårdsstaden. Det handlar om energisnåla hus, helt i massivträ, med hälsosamt inomhusklimat – och nyttoträdgård. Det vill säga en trädgård med bärbuskar och fruktträd. Ungefär som i de flesta redan existerande trädgårdar. På Ålstensgatan i Bromma planterade man på 1930-talet fruktträd utmed hela gatan, så att alla förbipasserande kunde förse sig. Gör något liknande, tycker vi. Då kan vi börja snacka om nytta.