Fusklapp v. 25

Walkshop
Fastighetsägarnas makt över stadsutvecklingen är en av tidens intressantaste frågor. Är torgen och gatorna med­borgarnas intresse eller mer ett tredje ben för fastighetsutveckling? Var slutar stadens ansvar och makt och var börjar fastighetsägarnas? I Stockholm har fastighets­ägarna tagit ett tydligt grepp om det som brukar kallas problemformuleringsinitiativet i staden. I januari och april anordnade Pembroke en walkshop för stadsutvecklingspro­jektet Hästen 21, Regeringsgatan/Mäster Samuelsgatan, för att samla in idéer och synpunkter. Walkshop ska vara en kombination av workshop och promenad. ”Denna input har varit otroligt värdefull för oss”, skriver Pembroke. Dia­logen fortsätter, skriver man vidare på fastighetens hemsi­da, hasten21.se. Var dialoger pågår, vem som pratar, vem som svarar är en viktig fråga för en stad som förändras.

Whole Foods-effekten
Hur påverkas hjärnan av stadslandskapet? Det är ämnet för en artikel i New York Magazine. Neuroforskaren Colin Ellard har till exem­pel undersökt hur människor påverkas av den stora Whole Foods­-butiken i glas vid Houston Street. Försökspersonerna, som gick omkring i det i övrigt brokiga Lower East Side, bar sensorer på huden som reagerade på känslor och upphetsning. När de kom fram till den aktuella byggnaden gav sensorerna utslag: de blev psykologiskt uttråkade. ”Its architecture blah-­ness made their minds and bodies go meh”. Och uttråkning, menar Ellard, kan bidra till mer stress än ledsenhet, och kan till och med orsaka ADHD hos barn. Många har länge beklagat sig över butikskedjornas maktövertagande i våra stadskärnor. Nu får de vatten på sin kvarn. Varje nytt Espresso House, Starbucks och H&M är en risk för vår mentala hälsa.

Transparentträ
Osynligt trä kan bli ett viktigt framtida byggmaterial, menar forskare vid avdelningen för biokompositer på KTH. Tänk husfasader som samtidigt är solcellspaneler. Det transparenta träet, som än så länge är på forskningsstadiet, är en typ av träfaner i vilket man på kemisk väg tagit bort ligninet. Sedan har träet im­pregnerats med en transparent polymer med optiska egenskaper. Att använda det transparenta träet som beståndsdel i solceller är klokt eftersom man inte bara drar nytta av träets låga kostnad utan också av dess tillgänglighet och det faktum att det kommer från en förnyelsebar råvara, menar Lars Berglund, professor och chef för Wallenberg Wood Science Center på KTH. Den relativa genomskinligheten skulle alltså kunna bidra till att solenergin används för uppvärmning – ungefär som i ett växthus – och därmed minskar uppvärmningskostnaderna. Välkommet både sett ur en ekonomisk och ekologisk synvinkel. Idag står energi­ användningen inom byggsektorn för mellan 30 och 40 procent av den totala energikonsumtionen.

Mer innehåll om ämnet