Lagrummets arkitektur

Ägandet av mark är i bokstavlig mening grundläggande för all arkitektur och som en begränsad tillgång alltid föremål för jämkning av olika intressen. Markägande regleras i våra äldsta lagar, samtidigt som nya lagar stiftats för att stävja markägande på andra himlakroppar än jorden. I ledaren har Malin Zimm fokus på lagrummets arkitektur från 1200-talet till nutid.

Mark och makt hänger samman

Gränser kan visuellt suddas ut, men juridiskt göra sig påminda.Marken är grunden till allt och en ändlig resurs, men ägande kan sträcka sig till luftrummet och makten sträcker sig ännu längre. Arkitektur undersöker det friliggande huset i naturmark, det förtätade villaområdet och den sammansatta bebyggelsen på begränsad yta. Ödehusrörelsen, bogemenskapen och möjligheten att skapa fler hem i villastaden, från äganderätt till bostadsrätt.

Staden är en begränsad yta där värden ständigt omfördelas. Med Stockholm som exempel berättar Mats Deland i sin essä om de verktyg som styr fördelningen av makt och värde i staden.

Projekt som presenteras i nr 5:

• Rörbäck Forest Retreat, Varberg: Petra Gipp Studio
• Parhus, Stureby: 2BK Arkitekter
• Sommarhus RR, Nyköping: Norell/Rodhe Arkitektur
• Fjällöga, Härjedalen: Trigueiros Architecture