Stockholm vill, om man ska tro stadens cykelplan 2030, utöka ambitionerna när det gäller cykling. Målet är att konkurrera med städer som Köpenhamn och Amsterdam när det gäller cykelvänlighet och cykelsäkerhet. Det är väldigt högt ställda mål. Jag har bott i båda städerna och kan konstatera att det mesta som återfinns i Stockholms stora vision redan funnits i dessa städer i decennier. Om Stockholm verkligen vill bli en modern cykelstad borde man titta på både vad dessa städer gör idag för att utveckla sin infrastruktur för cykel och vilka värden det medför för stadsutvecklingen.

Som Cykelslangen, Köpenhamns smäckra, slingrande, upphöjda cykelbro i orange som tagit världen med storm. Syftet med bron, ritad av Dissing + Weitling, är att binda samma staden, öka framkomligheten och minska olycksrisken. Men den åstadkommer mer än så. Cykelslangen utgör ett unikt inslag i stadsbilden och ger invånarna en urban upplevelse.

Den nyligen invigda Cirkelbroen, en svängbro för gång- och cykeltrafik, skapad av konstnären Olafur Eliasson, fungerar på samma sätt. Den består av fem cirkelformade plattor i olika storlekar med en mast i mitten. I cirklarnas kanter skapas ytor där det går att stanna upp utan att störa trafikflödet. Cirkelbroen är både en mötes- och utkiksplats och en sammanhängande led för gående och cyklister längs hela innerhamnen.

I Amsterdam öppnade nyligen Cuyperspassage, en 110 meter lång gång- och cykeltunnel som löper under centralstationen och förbinder kajen med staden. Den dubbelriktade cykelbanan ramas in av ett mörkt stålgaller och står i stark kontrast till den ljusa kaklade mural som omsluter väggen och innertaket längs gångbanan. Muralverket är skapat av den grafiska formgivaren Irma Boom och består av närmare 80 000 handmålade kakelplattor i traditionellt holländskt utförande. Motivet utgår från en 1600-talsmålning föreställande ett holländskt skepp och dess armada som när du närmar dig vattnet upplöses i ett abstrakt mönster som tonar från ljus- till mörkblått.

I världens främsta cykelstäder handlar utvecklingen av cykelinfrastruktur inte bara om att lösa framkomlighet och säkerhet. Den är, på samma sätt som andra viktiga funktioner varit genom historien, från kyrkor till elverk, en del av stadens kultur och därmed en given del av stadens identitet och gestaltning. Rätt omhändertagen är cyklismen ett uttryck för den moderna staden. Cykelslangen, Cirkelbroen och Cuyperspassage har haft projekteringstider på upp till tio år. Om Stockholm vill komma ikapp samtiden till 2030 gäller det att börja trampa fortare.