Människans bästa vän

En central del av tillvaron de senaste månaderna har varit medierna. Jag har stirrat in i den brasan dagarna igenom i ett försök att stilla ett bottenlöst behov av överblick. Har inte kunnat fått nog av diagram och prognoser, statistik och spridningstal. Har laddat med magasin och lusläst bilagor, har scrollat engelskspråkiga finmedia och haft radion på i varje rum. Stadsdelstidningen som många hävdar åker rakt ner i kattlådan hör till de tidningar jag läser först. Som arkitekturmedia är det ett utmärkt forum där tidiga skeden presenteras ingående och det byggda resultatet diskuteras.

Vårt behov av nyheter är omättligt, men den stora paradoxen ligger och pyr mellan varje tidningssida. Mediakonsumtion ligger i topp, men annonsmarknaden är ett tomt torg. Samtidigt som värdet av nyheter, lokala såväl som globala, inte kan överskattas i dagens läge. När läsarna har som störst behov av nyheter och samtidigt som antal klick och lästa artiklar når en all-time-high, varslar dagstidningar och redaktioner stänger ned. Denna asymmetri var i stort sett redan verkligheten innan viruset började diktera villkoren i samhället. Nyhetskonsumtionen har aldrig varit mer intensiv, samtidigt som coronapandemin kan bli spiken i kistan för många tidningar och tidskrifter – allt på grund av en haltande affärsmodell. Men att överblicka konsekvenserna av en nedlagd tidning eller en resursstrypt nyhetsredaktion kan vara svårt. Samtidigt som samhället blir mer lokalt orienterat, förflyttas nyhetsproduktion och journalistik allt längre bort, för att i ett extremläge endast bestå av bottenlösa flöden i sociala media och därmed stå under tech-jättarnas godtycke.

Det visar sig att konsekvenserna fortplantas genom hela samhället när en tidning läggs ned, och att frånvaron av lokala nyhetsredaktioner får direkta följder för samhällsekonomin. Det råder ett rakt orsaksförhållande mellan exempelvis fastighetsekonomi och förekomsten av en lokal nyhetstidning, rapporterar den amerikanska podden Hidden Brain, producerad av NPR. I avsnittet ”Starving the Watchdogs” blir det tydligt att lokalt producerade nyheter är stoffet för de nationella nyhetskanalerna – utan denna journalistiska ”undervegetation” finns varken nyheter, reportage eller kompetens att hämta till de multinationella medieföretagen och nyhetskanalerna. Men det mest uppseendeväckande är att förlusten av den lokala nyhetstidningen påverkar investeringarna i lokala samhällsfunktioner.

Pressens roll liknas i det amerikanska sammanhanget vid en vakthund, som står på invånarnas sida. Där ingen tidning finns blir de statliga lånen dyrare, vilket påverkar den offentliga budgeten. Skol- och polisväsendet kan påverkas, investeringar i underhåll och infrastruktur minskar, och till sist minskar fastighetsvärdet och de lokala affärsintäkterna för samma invånare vars förändrade mediavanor fick den lokala tidningen att lägga ned. Ekonomiprofessor Dermot Murphy vid University of Illinois, Chicago, jämförde 200 counties (ett genomsnittligt county i USA har runt 100 000 invånare) där lokalpressen var intakt, med 200 counties som förlorat sin lokala tidning, och studerade skillnaden i ekonomisk utveckling under en tjugoårsperiod. Resultatet var otvetydigt. Banker och statliga låneinstitut vet att utan de lokala nyheterna ökar riskerna för korruption och inkompetens, nedmonterad demokrati och minskad integration, kort sagt – kreditbedömningen försämras och lånen blir dyrare.

Ränteökningen sker på decimalen, men summorna rusar snabbt till miljonbelopp på samhällsbyggnadskontot, vilket läggs på skattebetalarna. När amerikanerna väljer bort sin lokala tidning väljer de också bort sin framtid. Tillgång till tillförlitliga nyheter är en överlevnadsstrategi för individer såväl som för hela samhällen, inte alls bara i tider då pandemier dikterar verklighetens villkor.

Lyssna på podcastavsnittet av Hidden Brain/NPR här.

 

 

Malin Zimm är chefredaktör på Arkitektur.

Mer innehåll om ämnet