Brexit har chockat den brittiska arkitektkåren. Utan fri rörlighet får Storbritannien svårt att fortsätta vara den internationella hub för arkitektur, design och kreativa näringar landet är idag. Den fria rörligheten tillåter brittiska arkitekter att arbeta utomlands och EU-medborgare att berika de brittiska arkitektkontoren, skriver chefredaktören Christine Murray i senaste Architectural Review, AR. Den kände arkitekten Peter Cook instämmer – han längtar absolut inte tillbaka till den enkelriktade brittiska arkitektkåren som den var på 1950-talet – utan internationella idéer och inslag. AR gör den här gången ett nummer med Storbritannien-tema. Trots detta ligger merparten av de projekt som presenteras i London – vilket är ett tydligt tecken.

Den fria rörligheten av människor och kapital driver ekonomiska satsningar till växande städer, där de ger störst avkastning. I förlängningen blir en del städer, med London i spetsen, föremål för fastighetsspekulation. Här går priserna upp och områden supergentrieras. Man bygger hotell och dyra bostadshus, samtidigt som allt fler bostäder på attraktiva lägen står tomma, då de bara fungerar som ekonomiska investeringar eller temporärt boende. Medan de samhällsklasser som faktiskt behöver bostäder trängs allt längre ut i förorterna.

Konsekvensen för städerna är att stadskärnor blir tomma ytliga skal utan mänskligt liv. Konsekvensen för människorna blir att allt er tvingas välja mellan att bo dyrt och långt från städers centrum – eller att stanna på en landsbygd med färre möjligheter.

Stockholm är inte en multinationell megastad, som London. Men även ett växande Stockholm, som vi tittar närmare på i Arkitektur nr 6, är en del av samma fenomen. Stora investeringar i fastigheter ger vinster för en liten grupp människor. Detta gör att befolkningsstrukturen förändras och de ekonomiska klyftorna växer. Mellan dem som har och inte har en bostad. Mellan centrum och förort och mellan Stockholm och resten av landet. Just nu är vi mitt i en högkonjunktur – men pengarna sipprar ändå inte ned till dem som behöver dem.

Det finns ett växande glapp mellan fastighetsekonomin i stadskärnor, och landsbygd och periferi. På en plats där inga satsningar görs kan bilder från framgångsrika storstäder utgöra en provokation. Rörligheten av globalt kapital och människor blir ett hot, kanske framförallt för den stora grupp som inte själv är rörlig eller vinner på rörligheten.

Därför Brexit. Därför växer stödet för främlingsfientliga partier i Sverige och över hela Europa.