Stefan Bengtsson, rektor Chalmers.

Hotet mot Chalmers Arkitektur

Trots personalens starka kritik har Chalmers rektor valt att driva igenom en sammanslagning av Arkitektur och Bygg och Miljö. Kritiken har hävdat att detta är uttryck för en allt vanligare centralstyrning och managementtänkande i universitetsvärlden och att Arkitektur kommer att få lägga mycket energi på att få detta att fungera, energi som kunde använts bättre på andra håll.

Claes Caldenby har ställt frågor om drivkrafterna bakom sammanslagningen och riskerna för att arkitekturskolan förlorar i synlighet och status till Chalmers rektor Stefan Bengtsson.

Som rektor har du drivit fram ett beslut om förändrad institutionsstruktur på Chalmers där bland annat Arkitektur och Bygg och miljö slås samman. Kan du förklara vad det innebär?

Förändringen av Chalmers institutionsstruktur är en del av ett paket av åtgärder som syftar till att säkerställa att Chalmers även fortsatt ska vara ett akademiskt såväl som i nyttiggörande framgångsrikt universitet. Den förändring vi genomför rör hur Chalmers personal är organiserad, den har t ex ingen inverkan på innehållet i Chalmers utbildningsprogram eftersom dessa leds i en separat struktur sedan tio år tillbaka. Syftet med förändringen är inte heller att uppgradera eller nedgradera något ämne, utan att ge alla ämnen en möjlighet att utvecklas.

Vilken är visionen i detta beslut i förhållande till samhällets utmaningar?

Bakgrunden till förändringen är att samhällets utmaningar blir alltmer komplexa och kräver att djup ämneskunskap kombineras med flervetenskapliga angreppssätt. Detta måste dessutom göras i stora forsknings- och utbildningsmiljöer där olika perspektiv kan brytas. Framtidens samhälle måste utformas efter insikten att hållbarhet – social, ekologisk och ekonomisk – kräver samarbete.

I fallet samhällsbyggnad måste bredden sträcka sig från konstnärlig gestaltning till förmåga att designa flöden av material, energi och människor och genomföra komplexa byggprojekt inom budget. Som många andra framtidsfrågor är detta oerhört komplext och kräver ett närmare samarbete mellan olika områden och olika aktörer än vad som tidigare varit nödvändigt. Grundmotivet för förändringen är att Chalmers ska kunna var en del i, och drivande i, denna viktiga utveckling.

Arkitekturs personal har varit starkt emot sammanslagningen och argumenterat utförligt för det. Du tar ett stort ansvar när du väljer att ändå driva igenom beslutet. Hur tänker du hantera den misstro mot ledningen som kan uppstå?

Att skapa en ny institution från de befintliga institutionerna Arkitektur och Bygg och miljö var ett svårt beslut att fatta för Chalmers ledning. Inte minst med tanke på det motstånd som har funnits. Att vi har valt att ändå gå vidare visar att det är något vi tror på och är beredda att satsa på. Som ledning är vi engagerade i förändringen och beredda att ta ansvar för den.

Många studenter ser den här utvecklingen som naturlig. Jag vet också att det finns medarbetare som i grunden är positiva till den här förändringen, men som i rådande klimat inte har gjort sin röst hörd. Och ännu fler medarbetare som nu, när beslutet är fattat, är villiga att fokusera på möjligheterna som öppnar sig. Hittills har den typen av konstruktiv diskussion saknats, men jag är övertygad om att den kommer nu.

Vad ser du för likheter mellan Arkitektur och Bygg och miljö som motiverar en sammanslagning?

De båda institutionerna svarar upp mot ett samlat behov av samhällsutveckling, men har olika utgångspunkter för sitt arbete med dessa utmaningar. Just häri ligger styrkan med förändringen, att områdena berikar varandra och är nödvändiga delar i samma helhet. Det finns ett antal kopplingar redan idag. Dagens båda institutioner ger kurser i det flervetenskapliga utbildningsprogrammet Arkitektur och teknik (för övrigt det program med högst antal sökande studenter per plats på Chalmers) och kommer hösten 2017 att flytta samman i gemensamma lokaler.

Vad ser du för skillnader som måste hanteras inom en ny institution?

Det finns många skillnader i historia, kultur, vetenskaplig tradition och metoder som måste hanteras inom ramen för en ny institution av denna typ. Det är självklart en utmaning. Skillnaderna är dock inte unika, men kanske större än i många andra ur tillämpningssynpunkt närliggande områden. En oro har uttryckts för att arkitektutbildningarna ska förlora i synlighet som en effekt av samgåendet. Vi kommer därför att vidta olika åtgärder för att säkerställa att utbildningarna inom arkitektur har en hög synlighet mot framtida studenter och mot omvärlden.

Arkitektur är en liten institution på Chalmers. Vad betyder det för Chalmers som teknisk högskola att ha en arkitekturskola?

Det betyder mycket. Arkitektur är ett viktigt ämne för ett tekniskt-naturvetenskapligt universitet med helhetssyn. Jag har mycket svårt att tänka mig ett Chalmers utan en stark arkitekturverksamhet. I ljuset av de enorma investeringarna i de svenska städerna, inte minst i Göteborg, de kommande decennierna är både arkitektur och byggsidan otroligt heta och relevanta områden. Jag är övertygad om att Chalmers möjligheter att bidra och påverka stärks av det samgående vi nu genomför. Idag är vår forskning och utbildning sannolikt den starkaste akademiska verksamheten inom arkitektur i Sverige. Förändringen säkerställer att denna utveckling kan fortsätta även framöver. Arkitektutbildningarna kommer att ges en bättre synlighet genom att definiera ”Chalmers arkitekturskola” med målet ökad synlighet mot omvärlden.

Vi gör också den antagligen största separata satsningen på arkitektur på Chalmers någonsin. Utöver ordinarie utbildnings- och forskningsresurser till arkitektur så satsar vi nu vid årsskiftet drygt 30 miljoner kr i ett engångsbelopp för att städa bort gamla underskott från perioder, som ligger ett antal år tillbaka i tiden, med bristande ekonomisk kontroll. De närmsta fem åren förstärker vi dessutom resurserna för forskningen i arkitektur med ytterligare fem miljoner kr per år, utöver den finansiering som följer av Chalmers grundmodell. Beslut om hur dessa ska användas fattas inom arkitekturverksamheten. Givet det fokus på samhällsbyggnad som finns i den nyligen presenterade forskningspropositionen kan dessa resurser, rätt använda, växlas upp rejält med bidrag från t ex forskningsrådet Formas. Här finns jättemöjligheter för arkitekturämnet framöver.

Ett antal ledande arkitekter i Göteborg har uttryckt oro över att Chalmers arkitektur, som idag fungerar väldigt bra, kommer att förlora i attraktivitet och status på en sammanslagning. Man hänvisar till olyckliga konsekvenser av liknande processer på andra håll, bland annat Lausanne. Ditt mycket allmänt hållna svar om att arkitekturskolan ska stärkas lugnade knappast någon. Kan du vara mer konkret kring hur det ska gå till?

Jag vill understryka betydelsen av arkitektur för oss. Vi är helt inriktade på att ämnet ska få bästa tänkbara förutsättningar här på Chalmers. Som jag precis har försökt beskriva leder förändringarna faktiskt till bättre förutsättningar för arkitektur än idag, bättre synlighet och mer resurser.

Det finns blandade erfarenheter av olika sätt att organisera arkitektur vid olika universitet. Du kan hitta både framgångsexempel och mindre lyckade fall där arkitektur är organiserat separat, och detsamma där arkitektur är organiserat tillsammans med byggteknik.

Jag har dock stor förståelse för den oro som finns och är glad över de externa reaktionerna på vårt beslut som tyder på ett stort engagemang i Chalmers arkitektutbildningar. Redan idag deltar ledande arkitekter med sin huvudsakliga gärning utanför Chalmers i vår utbildning. Jag hoppas de ska se möjligheten i de förändringar som görs nu, vilja utnyttja dem och vara redo att stödja oss även i framtiden.

Vad svarar du den som tycker att detta drivits igenom utifrån en förenklad föreställning om stordriftens fördelar och utan förståelse för olika verksamheters särart?

Jag ber dem att ta till sig de starka argument som finns för förändringen. Vi behöver samordna och effektivisera ledning och administration och säkerställa att våra resurser främst går till utbildning och forskning. Det handlar om en förändring som består av många delar och som syftar till att Chalmers även fortsättningsvis ska vara ett framgångsrikt universitet, med en stark utbildning och forskning inom arkitektur. Förutsättningarna för vår verksamhet som universitet förändras snabbt och vi behöver anpassa oss till dem.

Vad innebär för dig ett starkt ledarskap i en sådan här situation?

Att våga ta beslut jag tror på och samtidigt vara öppen och lyhörd för förslag från de som berörs på hur vi kan göra det ännu bättre. Det totala slutliga beslutet om tolv nya institutioner skiljer en hel del från det ursprungliga förslaget, baserat på den interna diskussioner vi har haft på Chalmers under hösten sedan förslaget presenterades.

Som ledare tar jag också ett stort ansvar för beslut som genomförs och försöker på olika sätt övertyga om fördelarna. Jag förväntar mig att vi nu tillsammans fokuserar på de möjligheter som besluten lägger en grund för.

Claes Caldenby är professor emeritus i Arkitekturhistoria och återkommande skribent i Arkitektur.

Annonser:

Annons:

Mer innehåll om ämnet