Christer Malmström är professor och programledare för Arkitektskolan i Lund.

Framtidens arkitekter måste ta fler initiativ i stadsbyggandet

Lunds tekniska högskola satsar på en ny spetsutbildning i urban arkitektur. I gränssnittet mellan arkitektur och stadsplanering kan arkitekter göra mycket nytta, menar Christer Malmström.

”Tätare och samtidigt grönare städer är en utmaning som kräver nytänkande inte minst inom arkitektkåren. Vi står inför stora förändringar och på Lund tekniska högskola är vår uppgift naturligtvis att utbilda arkitekter som är kompetenta för den tid och värld vi lever i. Därför startar vi en ny spetsutbildning i urban arkitektur. Vi har fått signaler både från stadsbyggnadskontor och privata aktörer om att de vill se arkitekter ta fler initiativ i stadsbyggandet och vi ser att det finns en utvecklingspotential just i gränssnittet mellan arkitektur och stadsutveckling. Vår tids komplexa urbana situationer och diskussioner om alltifrån hållbarhet till delningsekonomi, integration och produktiva städer (i bemärkelsen att det produceras mat och varor i staden och inte utanför) behöver gestaltas. Vi brukar kalla det för tentative design och ser gestaltning av det som är i gränslandet mellan arkitektur och stadsutveckling som ett sätt att göra vårt arbete mer begripligt för alla som inte är verksamma inom vårt område. Gestaltningen kan handla om allt ifrån att skapa utrymme för lek, rörelse, grönska och biologisk mångfald i våra städer till att skapa smarta transportsystem, social inkludering och ett levande stadsliv. Urbaniseringen beskrivs ofta som ett problem i klimatutmaningen. Vi menar tvärtom att städerna kan vara en vital del av lösningen.

Utbildningen i urban arkitektur kommer att innebära att vi tar in kompetens från många andra yrkesgrupper. Inte minst hälsoaspekter är viktiga i dag. Fysisk, men också mental hälsa, borde beaktas i alla arkitektur- och stadsbyggnadsdiskussioner och kommer att finnas med som en aspekt av många i de workshops, seminarier och gestaltningsövningar som utbildningen kommer att rymma. Malmö stad har också anmält intresse för att vara test bed så att vi kan pröva våra idéer i verkligheten.

Allt går ut på att skapa så bra livsmiljöer som möjligt. Vi skulle som ett exempel kunna studera det faktum att det är tätt mellan städerna i sydvästra Skåne och att många bor i Landkrona och Eslöv men jobbar i Malmö. Vad får det för konsekvenser?

Rent konkret innebär inriktningen mot urban arkitektur att kursutbudet för årskurs ett till tre profileras vad gäller stadsbyggnadsrelaterade specialkunskaper genom tydligare inriktning mot studier i den urbana skalan. En ny kandidatstudio med 20 platser för årskurs tre startas redan under våren 2018. För studenter som väljer den inriktningen framgår profileringen av examensbeteckningen. Från kandidatnivån kan sedan de studenter som så vill gå vidare i det urbana spåret inom ramen för de kurser som ges av masterprogrammet ”Sustainable Urban Design”,  SUDes.

Sedan tio år tillbaka får Lunds tekniska högskola stöd av Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse för allmännyttiga ändamål till masterutbildningen SUDes. Samma stiftelse kommer nu att stödja Arkitektskolans nya profilering på kandidatnivå under de första fyra åren.

En viktig aspekt av den nya inriktningen på urban arkitektur är också ambitionen att vässa framtida arkitekters kommunikationsförmåga. Vi arkitekter måste bli bättre på att argumentera: både med ord, ritningar och modeller.”

Berättat för Annica Kvint

 

Annica Kvint
Annica Kvint är redaktör på tidskriften Arkitektur. Hon är också verksam som arkitektur- och designkritiker i Dagens Nyheter och har en bakgrund bland annat som chefredaktör för tidskriften Form.

Mer innehåll om ämnet