Malin Zimm: Skolexempel

Mot slutet av mars 2020 hade skolorna stängt i hela Europa till följd av covid-19, utom i tre länder. Endast Sverige, Island och Vitryssland höll grundskolan öppen genom hela mars, som i krigsgudens namn blev ett slagfält mellan samhälle och virus. En ny lag beslutades i all hast som ändå ger regeringen möjlighet att stänga förskolor och skolor samt säkra barnomsorg för barn till vårdnadshavare inom samhällsviktig verksamhet. Om vi inte tänkt tidigare på vilken samhällsgrund skolan utgör, blev det tydligare än någonsin i coronakrisens Sverige. Men medan 770 miljoner elever världen över, enligt FN den 17 mars 2020, påverkas av stängningen av skolor och universitet, går svenska grundskoleelever ännu i skrivande stund till sina skolor.

Skolan är tillsammans med förskolan Sveriges största arbetsplats om man ser till antalet elever och personal. För att få en idé om storleken på den fysiska arbetsplatsen ”skolan” kan man ta SISAB:s ägande och förvaltning av 600 förskolor, grundskolor och gymnasier i Stockholm som exempel. Dessa sko­­­­l­­miljöer omfattar 1,8 miljoner kvadratmeter – vilket motsvarar fem Gamla stan – som utgör arbetsplats för runt 200 000 barn, unga och vuxna. Och mer ska det bli. Sverige och Frankrike har den högsta befolkningstillväxten i EU, där Spanien och Italien har lägst födelsetal. Skanska deklarerade målet att bygga 1 000 skolor på 10 år för att möta de växande årskullarna. Klart att byggbolagen vänder blickarna mot den glänsande offentliga investering som nya lokaler för skolor och förskolor utgör när bostadsmarknaden ligger i en rykande hög. Den period som avses för planering och utveckling av tusen skolor är 2016 till 2025. Många kommuner har inte byggt nytt skolhus sedan 1970-talet, så landet är fullt av oerfarna beställare. Samtidigt visar en mängd ny kunskap och forskning hur den fysiska skolmiljön påverkar lärande och hur den kan bidra till bättre fysisk och psykisk hälsa. Den nya skolan behöver utformas för att motverka stillasittande, erbjuda god ljudmiljö och ge möjlighet till samnyttjande av dyra lokaler, och den behöver formas i dialog med pedagoger och med barn och unga.

Det går inte att jämföra kriser. Lokalkrisen för den svenska skolan ser ut som ett lyxproblem intill pandemins nedstängda samhälle. Skolan är en hoppets miljö där samhällets framtid formas, medan coronakrisen ger oss oöverskådliga konsekvenser att hantera inom alla samhällsområden. Men krisen bjuder möjligheter, precis som konsulttatueringen, förlåt – det kinesiska tecknet wēijī säger – och som vi inte missat att påpeka i kilometervis av inlägg i sociala media den senaste tiden. Och som ett godkänt vaccin kom mitt i skollokalkrisen en moralisk boost: den 1 januari i år beslutades FN:s barnkonvention som lag i Sverige, vilket lagstadgar barn och ungas utrymme i samhället. Inga jämförelser i övrigt, utom att det just nu uppenbaras en unik möjlighet att göra om och göra rätt. I detta nummer presenterar vi skolexempel på framtidsinriktade studie­miljöer, som nybyggnad, ombyggnad, tillbyggnad, nytänkt och tilltänkt. Den blomstertid nu kommer?

Malin Zimm är chefredaktör för Arkitektur

Mer innehåll om ämnet