När en attraktiv arbetsmiljö ska skapas i dag återkommer ett ord ofta: kreativitet.

Det är därför inte särskilt förvånande att Acne för fram sitt nya huvudkontor i Stockholm som just en kreativ miljö. Bland det mest iögonfallande är den djärva färgsättningen. Utmanande och stilfull, helt i linje med klädmärkets essens.

Samtidigt är starka färger ett av de vanligaste sätten att markera kreativitet. Det är något av en samtidsmyt – att det krävs färg och variation av ytskikt för att få till spontanitet och lek. Allra mest syns detta i nya miljöer för framtidens samhällsbärare, förskolor och skolor.

Det finns inte mycket stöd för att en dynamisk färgmix ger en mer levande och inspirerande miljö. Färger landar lätt i tycke och smak. För somliga har de en kreativ effekt, för andra inte. Det är inte självklart färger som skapar en bra grund och arbetsro. Desto större anledning finns det att ta några steg bort från ytan och lyfta fram rätten till rum när det kommer till kreativitet. Mycket faller tillbaka på tillgången till staden.

Den amerikanske tänkaren Richard Florida, som nu senast blev hedersdoktor på KTH, har förklarat att framtidens städer tillhör en kreativ klass och öppna och dynamiska sammanhang. Det är täta kluster av teknik, talang och tolerans som genererar den viktiga tillväxten. I Sverige är det nya nätbaserade företag som Klarna, Spotify och Skype som lyfts fram. Men även de som lyckats med mode, som Acne, eller musik, som Max Martin, har blivit inkluderade.

Richard Florida har på senare år backat om en hel del av det han sagt om den kreativa klassen. En baksida är att de kreativas närvaro får bostadspriserna att höjas. Färre får tillträde till stadskärnan och färre kan bli en del av de nya viktiga stadsklustren. Hur ska kreativiteten kunna gro där i längden? Manhattan är ett typexempel, precis som Stockholms innerstad. Platser som blivit investeringsobjekt för några få.

Det sorgliga med ordet kreativ i Floridas resonemang är att det kommit att begränsas till en ekonomisk term. Kreativitet och företagsamhet har blivit en enhet som pekar åt ett håll: större produktivitet. Begreppet har kidnappats. De kreativa miljöer som växer fram är till stora delar inte svar på kreativitet, snarare på lönsamhet. Klatschiga kontors­­inredningar handlar mest om att konkurrera om de bästa medarbetarna.

Det gäller att få till städer och miljöer som är mycket mer inkluderande och tillåtande. För att locka talang till en stad krävs överkomliga lokaler och bostäder. Det som på riktigt ger utrymme för kreativitet. Det räcker inte med en miljö som bara ser kreativ ut.