När Arkitektur startade hette tidningen Teknisk tidskrift – Arkitektur och dekorativ konst.

Men en effekt av att modernismen rationaliserade byggprocessen är att byggandet drivit allt längre bort från konsten. Arkitektur som konstform och byggande har på många sätt kommit att hota varann. Vision och utförande står mot ekonomi och kanske, i viss mån, även okunskap och ointresse.

Men de senaste åren tycks alla – även byggbolagen – vilja ta del av konsten och vad den kan bidra med. Rollerna är fortfarande uppdelade – arkitekter och byggbolag sysslar som regel inte med konst. Däremot anlitar de konstnärer. Samarbetet mellan Gert Wingårdh och konstnären Ingegerd Råman är det allra tydligaste exemplet. Råman får allt större plats i Wingårdhs projekt, från Aula Medica till Liljevalchs konsthall. Och hennes medverkan förhöjer resultatet.

Konstens roll är minst sagt dubbel. Nästan varje dag kommer pressmeddelanden om offentlig utsmyckning i stora projekt. Nya Värtaterminalen, Nya Karolinska sjukhuset och Norra länken-tunneln är några Stockholmsexempel. Idag är det konstnärens uppgift, istället för som förr arkitektens, att hotta upp den storskaliga vardagsarkitekturen. Marknadsföra den.

Samtidigt som konstverk ofta är positiva inslag används de också för att skapa värden, både ekonomiska, politiska och kulturella. I allt fler stadsutvecklingsprocesser – som Kirunas stadsflytt och Frihamnen i Göteborg – blir konsten ett sätt att för en stund släppa in människan innan den ekonomiska verkligheten tar vid. Ett relativt nytt förhållningssätt man inte vet resultaten av än. Vad händer med konsten när den blir ett verktyg?

Ett tredje sätt som byggnaderna och konsten åter närmar sig varandra är i den hauss för hantverk och ornamentik som syns internationellt. Ornamentet är tillbaka, anser Frida Grahn i en essä om schweizisk arkitektur i det här numret.

Även i Sverige finns tendensen. I två omdiskuterade hus i Växjö använder Spridd sig av traditionellt hantverk och ornament inspirerade av 1890-talet.

Petra Gipps Bruksgården i Höganäs upplevs som både förfinad och dekorativ – från utsidans tegelfasad till interiörens skulpturala trappa. Samtidigt är det robust arkitektur.

Köp Arkitektur nr 7 med tema konst och arkitektur här.