Konstens och arkitekturens relation
På många håll är det nu konstnärens roll att hotta upp vardagsarkitekturen, istället för som förr, arkitektens. Samtidigt har konstprojekt blivit allt vanligare inom stadsutveckling – vad händer när konsten blir ett verktyg? Ytterligare en tendens är att arkitekter både internationellt och i Sverige faktiskt börjat återta sin traditionella uppgift och dekorationer både i form av ornament och gediget hantverk är på stark frammarsch.

I nya numret presenterar vi flera exempel, bland annat en tillbyggnad av Bruksgården i Höganäs, ett kontor/konsthall i tegel av Petra Gipp. Vi besöker även Gruvstadsparken i Kiruna, där konsten fått en central roll i stadsflytten. På platsen där bostadshus rivits har rivningsmassorna gestaltats till ett nytt landskap. I Växjö ritar Spridd ett hus med ornament i 1890-talsstil.

Till sist tar vi rulltrappan ned i underjorden och beskådar konsten i tunnelbanan. Från 50-talets Stockholm, via Düsseldorf och Moskva, och tillbaka till Stockholm – hur ter sig konsten i den utbyggda tunnelbanans framtida stationer?