Kommer Sverige att bli en elektrostat med naturbana städer och marina kolonilotter? Det antyder månadens ord i tiden.

1. Marin kolonilott
1800-talets täta stadsbebyggelse, trångboddhet och ett dåligt och dyrt utbud av frukt och grönsaker var några av anledningarna till att Sverige fick koloniträdgårdar. När vi i dag brottas med liknande utmaningar och en kolonilott kan kosta en halv miljon kronor är det logiskt att det sker en utveckling på området. Framtidens odlingslott ligger inte på dyr exploateringsbar mark. Den tar plats i havet. På en marin kolonilott odlar man musslor och alger i stället för potatis och morötter. Nyligen invigdes en prototyp i Frihamnen i Göteborg. Målet med den är inte att producera ätbara grödor utan att skapa en mötesplats där man kan prata om och visa exempel på framtidens sjömat. Göteborgarna bjuds nu in att döpa sin marina kolonilott. Ska man föreslå ”Bedårande barn av sin tid”?

Veronica Hejdelind

2. Elektrostat
Den nya energivärldsordningen delar in jordens länder i petrostates och electrostates. Nu har begreppet elektrostat börjat dyka upp i svenska nyhetssammanhang, efter att ordet tidigare endast förekommit i ljudnördforum för att beskriva en typ av högtalare. Nu är det andra tongångar, eftersom Sverige kan bli en geopolitisk vinnare, bland annat tack vare förekomster av sällsynta jordartsmetaller som kan användas till batterier. Det gäller att inte förstenas i ligan petrostater, dit Ryssland räknas, stater vars ekonomi är centrerad kring fossil energiproduktion. Länder som är stora oljeproducenter men har en tillräckligt diversifierad export slipper petrostatmarkeringen. En elektrostat domineras av fossilfri energiproduktion, som i dag kan produceras med vatten, sol, biobränsle, vind och kärnkraft. I diversi­fieringens tid kanske det ultimata är en eklektostat – enligt grekiskans eklektikos – som rör sig bland många idéer och väljer 
ut det bästa.

Malin Zimm

3. Naturban 
Nacka kommun har börjat använda begreppet ”naturban” i sina markanvisningstävlingar. Jag snubblar på ordet, ska man betona natur eller urban? Naturban ska vara en måttstock för den nya staden där ”stadens dynamik ska möta naturens kraft”. Vad innebär det egentligen? På en visionsbild över planerad bebyggelse syns stora tallar krypa nära de nya husen. Man tycks vilja sälla sig till en stockholmsk tradition med smalhus nedfallna som änglar i den jungfruliga naturen. Men i Nacka ska man bygga kvartersstad. ”Naturban” skulle kunna vara uppfunnet av landskapsarkitektkontoret Urbio, de har sysslat i många år med den här typen av ordtrollerier. Kanske är det bra, men pessimisten ser lätt fallgroparna. Stora, sparade träd nära bebyggelsen kostar pengar. Att bygga terränganpassat brukar inte vara något byggherrarna jublar över. Men kanske är det något annat som eftersträvas när det naturbana gör entré? Vad återstår att se. Bedömningen får nog vänta tills husen väl står där bland tallarna.

Anders Kling