Tyskland har varit enat i 28 år. Nu har landet levt lika länge utan Berlinmuren som med den.

Tysklands paviljong har fyllts med ett stort antal svarta skärmar, som muranalogier, som tack vare spegeltäckta sidoväggar ser ut att vara ännu er. Här tas ett grepp om den arkitektur som skapats i tomrummet efter muren: som den turistiska attraktionen vid Checkpoint Charlie och OMA:s nya campus 2014 intill Axel Springer-högkvarteret. I Berlin pågår läkandeprocessen efter muren fortfarande. Med rätta frågar sig utställningsarkitekterna också: är det rätt att människor ska bo där det en gång var en death strip? När man bygger igen hålen, riskerar man inte att glömma?

På videoskärmar visas att Berlinmuren tyvärr inte var den sista muren i mänsklighetens historia. Här vittnar människor i till exempel Grekland/Turkiet, USA/Mexiko och Israel/Palestina om sin vardag i murens närhet.

En nyttig påminnelse om att arkitektur är med och skapar både separation och inkluderande: hårda villkor för människoliv.