Ingrid Sommar rapporterar från arkitekturdebatterna under Stockholm Design Week.

Vilken bild stämmer när det gäller Stockholms arkitektur? Ett trögjobbat system där kreativitet och kvalitet hamnat på undantag, blockerat av ängsliga politiker. Eller sjudande dynamik där många internationellt spännande projekt snart ser dagens ljus. Så olika tecknades bilden i två debatter på torsdagen. Aktörerna var delvis desamma. Avgående stadsarkitekten Karolina Keyzer spelade en dubbel huvudroll, hårt ansatt i den första diskussionen, entusiastiskt uppbackad i den andra. Journalisten Mark Isitt modererade engagerat i bägge.

Men annars var allt olika. Journalisten Claes Brittons mångåriga kritik av Stockholms arkitekturs undermåliga läge – ”noll nytt och spännande att visa för internationella besökare, i total kontrast till våra nordiska grannländer” – dissekerades och bemöttes på mässan. Förutom av Keyzer också av Sveriges Arkitekters Tobias Olsson och Utopias Emma Jonsteg. Sistnämnda för övrigt i måndags rankad som etta i tidskriften Rums lista över Design- och Arkitektursveriges 100 mäktigaste. Men intrycket kvarstod. Arkitekturen i Stockholm har djupa problem.

Diametralt annorlunda var tongångarna i Urban Escapes hippa lokaler på Malmskillnadsgatan. Belägna vid ”nya Brunkebergstorg” (se illustrationen ovan) som nu ska få liv igen för första gången sen 1960-talets rivningar i Klara. Hjälten är norske hotellkungen Petter Stordalen som 2017 öppnar två storhotell vid torget, det första med namnet At Six inrymt i Swedbanks tidigare huvudkontor. Sune Nordgren, erfaren konstcurator och tidigare chef för bland annat Nasjonalgalleriet i Oslo, berättade om sitt 15-åriga samarbete med Stordalen och hotellets unika konstsatsning – ”inga Koons eller Hirst, vi ska imponera även på konstkännarna”. Hanna Owers Carter från Universal Design Studio i London beskrev hur hotellet ska fungera som social motor runt torget, på liknande vis som byråns tidigare projekt Ace Hotel i Shoreditch, London.
Karolina Keyzer verkade nöjd. Fick ju gehör för vad hon hävdat i kritikstormen tidigare på dagen – grunden är lagd för ett mer dynamiskt skede för Stockholms arkitektur. Att champagnen flödade och köerna ringlade utanför porten till Liljevalchs öppning av Vårsalongen, som påpassligt hålls i kvarteret, gjorde inte saken sämre för tidigare övergivna Brunkebergstorg.