Solfjädershusen och Ängshusen skiljer sig distinkt åt. Solfjädershusen ligger längs med höjdkurvorna och bildar en stadig kant mot både landskap och Delsjövägen. Ängshusen ligger tvärs höjdkurvorna, klättrar uppför slänten och släpper in omgivningen. Det finns en parallellitet mellan Ängshusen medan Solfjädershusen divergerar. Gestaltningen är väsensskild. Mellan husen i Solfjädern byggs miljön upp som om man använde sig av att stapla funktionella, tematiska klossar som definierar rummen. Snyggt och traditionellt.

Ängshusens miljö är mer en teckning, eller snarare en målerisk komposition med överlagringar. Det är som om miljön här inte riktigt bryr sig om huruvida det är bostäder eller ej som har vuxit upp här. I de fyra mellanrummen mellan Ängshusen finns alla bostadsentréer på östra sidan, vilket automatiskt gör att rörelsen sker längs mellanrummets östra sida. Sydväst har här inte fallit för frestelsen att trycka upp rörelsen längs fasaden, utan gången ligger fritt och är framträdande både genom sin geometri och genom att den är upphöjd ovanför anslutande gröna ytor. Sydväst har verkligen begripit sig på omgivningens nyanserade topografi och använt sig av den som det landskapselement som obehindrat fortsätter in mellan husen. Marken verkar liksom ha funnits där från början.

Men någon äng är det inte. Själva ytan är till största delen vanlig gräsmatta med inslag av perennytor där hortikulturella perenngräs dominerar. Träden kommer med tiden vara det som förstärker intrycket av att landskapet fortsätter in mellan husen och det är fint att se så många träd, trots att ganska stora delar av ytorna ligger på bjälklag. Grönskan är särskilt väl gestaltad vid Kasper Salinprisvinnaren Studio 1 (Arkitektur 8/2016). Systemet för gångvägarna är smart uttänkt. Avsnitten har olika lutning och fungerar som sammankopplade flak för att lösa framkomlighet och tillgänglighet.

Att höja upp hårdgjorda ytor och avvattna dem i planteringar är i dag en allt vanligare lösning. Resultatet är väl anlagda platsgjutna betonggångar med en knyckig och tidstypisk geometri. De utgör ett dominant inslag, vilket på ett sätt är viktigt för att ge området en sammanhållen identitet. Möjligen skulle det ändå varit att föredra om gångvägarna, liksom husen, var nedtryckta i landskapet för att bli mindre framträdande.

Det är när jag ser skylten med gatunamnet som någonting klarnar. ”Sonya Hedenbratts gata 1–11.” Just det! Det är inte riktigt bara bostadsgårdar jag har framför mig, de vill vara något annat också. Till och med en av de mer typiska bostadsgårdarna i Solfjädershusen är två gator, eller i alla fall två gatunamn. Jag får en känsla av att den individualiserande adressen är viktigare än den sociala samvaron mellan husen. Det är som om bostadsmiljöerna i Örgryte Torp inte på ett verkligt sätt ska tillfredsställa rekreativa behov av utevistelse och samvaro. De ska ha ett annat, mer symboliskt och vackert, värde. Eller, som om miljön är där som en bild eller utsikt. Kanske behöver det inte vara annorlunda om allt som normalt sker på gården kan hända på den generösa balkongen eller uteplatsen, som många har, eller i den vackra omgivningen alldeles runt knuten.

Intressantast att titta på är den nordliga av bostadsgårdarna i Solfjädershusen och miljön kring Studio 1, där miljöerna är väl genomtänkta och byggda. Såklart är det också intressant att studera vad som händer när ett gediget program tolkas av olika aktörer. Det mesta har absolut funkat, men man kan häpna över att få se hur en intention till enhetlighet kan resultera i olika tolkningar när det kommer till detaljering. Ett tydligt exempel är hur olika stödmurarna i bohuslänsk granit har blivit ifråga om gestaltning, och i förlängningen materialitet. Men i det stora hela är verkligen Örgryte Torp en väl förankrad plats i landskapet där gesterna har fått lov att vara stora.

FAKTA
Örgryte torp, Göteborg

Projektets namn: Örgryte torp Adress: Alfred Wigelius väg, Synvillans gata m.fl., Göteborg Landskapsarkitekt: Sydväst arkitektur och landskap, Förslags- och systemhandling helhet (kvartersmark och allmän plats) Gestaltning detaljplaneskede (Dokument riktlinjer): Sweco Architects, Andersson Jönsson Landskapsarkitekter och Malmström Edström Arkitekter, Ingenjörer Beställare: Byggherrekonsortium bestående HSB, Skanska, Bonava och Poseidon Koordinator: Älvstranden Utveckling AB. Allmän plats: Göteborgs stad genom Park- och Naturförvaltningen och Trafikkontoret. Markprojektering: Sydväst arkitektur och landskap, Landskapsgruppen. Markentreprenörer: Peab anläggning, Carlbergs, NCC, Serneke anläggning och Torslanda Entreprenad, Park- och Naturförvaltningen Area: 7,5 ha Byggnadsår: 2015–2019.

Arkitekten beskriver: Delsjöområdets storslagna och kuperade landskap, med vidsträckta och tätortsnära skogar, bildar tillsammans med Stora Torps herrgård ramen för det nya bostadsområdet Örgryte torp. Uppdraget från projektets byggherrar var att åstadkomma en landskapsgestalting som trots olika aktörer och byggtider binder samman området till en tydlig helhet och ger identitet. Vårt angreppssätt blev att noga analysera och tolka platsen och utifrån det skapa en kondensation av de olika landskapselement som förekommer; de öppna böljande gräsytorna, ängen, dungarna, slingrande stigar och de stora träden. Sammantaget gav det den palett som skapar Örgryte torps utemiljö, ett robust och grönt landskap som bebyggelsen tryggt kan vila i och som skapar mjuka övergångar både mot skogen och Delsjövägen. Vegetationen består av såväl större vårdträd, främst ek, som blommande, mindre karaktärsträd. Tillsammans utvecklas växtligheten successivt till en rik parkmiljö som i höjd och omfattning kan mäta sig med bebyggelsen och samtidigt skapar trivsamma gårdar. En boendemiljö som växer med tiden.
SYDVÄST ARKITEKTUR OCH LANDSKAP