Staden #106 Zürich – bankiren och bläckfisken

Spårvagnarna har tagit över nästan alla centrala gator i Zürich. De tar en till varje del av staden. Zürich är en tyst stad. Man hör fågelsången i stadsträden. Spårvagnssystemet är perfekt längs Bahnhofstrasse där de stora bankernas kontor står solida byggda av Schweizxr franc.

Men det är inte den enda staden vi kliver in i.

Det finns ett annat Zürich. Som också är väloljat, designat, med högsta ingenjörskunnande men samtidigt både absurt, lekfullt och argt.

Bankirerna promenerar längs den vidöppna sjön, liksom Lenin gjorde. Zürich är det dubbla ansiktet. De dyra Mercedesbilarna på Bahnhofstrasse tutar hjälplöst mot en stor bläckfisk som aktivister släpar genom staden i protest mot nya dyra bostäder.

Dadaismen och den moderna högkvartersekonomin föddes här. 1916 och 1975. Absurd poesi och finkalibrerad kreditgivning.

Den varma sommaren 1980 exploderar en ungdomsrevolt. Man drog ut på gatorna med plakat som löd: Vi vill vara en del av stadens rum.

Och staden får nu av aktivister, ockupanter och revoltörer smeknamnet ”paranoia city”. Detta för att staden av de unga betraktas som inskränkt, konservativ, en maskin utan själ. Och man möts av våldsamt motstånd från stadens polis.

Ur denna revolt byggs nu nya kooperativa bostadshus i staden. De använder en utopisk bok som vägvisare, “bolo, bolo”.

Medan bankirerna strosar vidare längs sjön.

 

Annons: