Det andliga och det värdsliga möts sällan så rygg mot rygg som i Sigtuna kommun. Det är svårt att veta om den storslagna himlen över det landskap som lämnar Stockholm och är på väg mot uppsalaslätten tillhör Gud eller infrastrukturen. Det finns många himlar över Sigtuna.

Den dag när vi är där lyfter nästan inga flygplan från Arlanda – det är öde på landningsbanor och i incheckningsdiskar, men grävskoporna och takläggarna har fullt arbete med att färdigställa de nya bostäderna som denna växande, en av Sveriges snabbast växande, kommun just nu bygger. Så inget står stilla i Sigtuna, eller förresten, en hel del står ändå stilla, eller vilar i stillhet. Det finns platser där den låga samtalstonen eller totala tystnaden råder – en lång andlig historia. Men det är också ett landskap av rörelser, av vrålande jetmotorer och tillväxt. Allt mot en bakgrund av ett uråldrigt mälarlandskap 3 mil från Uppsala och ca 3,5 mil från Stockholm.

Tack

Anders Claesson, bibliotekarie Sigtunastiftelsen
Sigbritt Ernald
Anna Säflund-Orstadius